[Whatever123]

En kort orientering i immaterialrätt: "Bygglov" är inte ett generellt ord, utan på juridiskt fikonspråk en generisk beteckning.

Skyddade varumärken kan uppkomma på två sätt. Antingen genom registrering eller genom inarbetning. Ett ordmärke kan anses inarbetat om det är känt "inom en betydande del av omsättningskretsten", 2§3st VmL. Enligt praxis är en betydande del ungefär 30%. Registrering kan ske i Sverige genom PRV och i Europa (Sve givetvis inkluderat) genom WIPO.

Varumärkesskyddet är som huvudregel lika omfattande oavsett om det skyddas genom registrering eller inarbetning. Föredelen med registrering är dock att skyddet gäller hela Sverige (genom PRV-registrering), medan inarbetning bara gäller det geografiska område där inarbetning skett. Ett annat skäl att registrera är att den som anser sig ha inarbetat ett varumärke har bevisbördan för påståendet. Sista fördelen med registrering är att företrädesrätt vid förväxlingsbara märken är förmånligare, se 8,9§§ Varumärkeslagen.

Vad är då omsättningskretsen? Den delas in i två delar. Dels utgörs den av de personer som är verksamma inom branschen, dels av den grupp personer som kan tänkas köpa aktuell produkt eller tjänst. Eftersom "bygglov" kan vara aktuellt för i princip hela svenska befolkningen utgörs omsättningskretsen av alla i Sverige. Som någon skrev tidigare är det ett fullständigt orimiligt antagande att 30% av Sveriges befolkning skulle associera ordet "bygglov" till ett TV-program. Således kan inte TV4 kräva att få överta domänen på varumärkesrättslig grund.

30% anses vara en lägsta gräns, och vid 50% finns presumtion för inarbetning.

Dessutom: Generiska ord och beteckningar kan som huvudregel inte inarbetas överhuvudtaget. Ordet "tandkräm" kommer t.ex. uppfattas som det anger en varas art, snarare än dess komersiella ursprung (se Immaterialrätt 9e upplagan, Bernitz s 212). För inarbetning krävs så kallad säskiljningsförmåga. Kombinationer av generiska ord kan dock utgöra varumärken efter inarbetning (Ex Karlssons klister).

Vissa extremfall finns där inarbetning blivit så omfattnande att det varumärkesrättsliga skyddet försvunnit. "Thermos" var inledningsvis ett varumärke, men förknippas idag av en absolut majoritet som någon slags värmeisolerande flaska för drycker. Ingen, eller väldigt få, associerar direkt till företaget "Thermos".

En annan intressant vinkel på varumärkesrätten är att Varumärkeslagen bara skyddar mot intrång från personer eller företag i näringsverksamhet. Det betyder att, enl 4 § VmL, varumärken inte är skyddade för användning av privatpersoner. Således skulle det inte vara varumärkesrättsligt intrång att använda ett domännamn, som är registrerat varumärke, om domännamnsinnehavaren inte bedriver någon form av näringsverksamhet. Enl PRV dras gränsen för NV dock synnerligen "tight" i dessa lägen.

Det om det, som det brukar heta...