Är nu klar med mitt första år som egen företagare. Har tyvärr inte gått plus då jag haft en hel del investeringskostnader. Hoppas dock jag skött min boföring korrekt.
Ett problem jag har är hur jag skall hantera lagret som jag har vid årsskiftet. Hur redovisar jag det? Måste det in i bokföringen? Förmodar att det måste tas med när jag deklarerar. Måste jag inte lägga till lagervärde till eventuell vinst eller förlust?

Lager är en tillgång och påverkar inte resultatet. Det enda som rör lager och som påverkar resultat är om du sålt ur lagret, då blir den sålda varan en kostnad.

Jag antar att du bokfört inköpen av de varor som u finns i lager när du köpte dem och att du då bokat kostnaden på ett 40-konto. Vad som nu händer är att du på bokslutsdagen har en del av dessa varor kvar i lager = företaget har inte haft någon kostade för dessa ännu då de inte är förbrukade utan fortfarande är en tillgång för företaget.
Utan att gå allt för djupt in på hur du gör en lagervärdering så gör det på enklaste sätt: Gör en lista på vad du har i lager, räkna ut inköpspriset på dessa, ta värdet gånger 0,97, detta är ditt lagervärde. Bokföringsmässigt krediterar du nu ditt varuinköpskonto med beloppet och debiterar istället varulager. Resultatet i företaget ökar eftersom din varukostnad kommer att bli mindre.

Nu förstår jag inte. Ingenstans i min bokföring har jag skrivit in mitt lager. Dvs jag har naturligtvis skrivit in kostnader för inköp.
Hur skulle då försäljning bli en kostnad?
Om jag nu gjort en förslust första året och vill göra avdrag för det från min vanliga arbetslön, måste jag inte dra ifrån lagervärde från min förlust när jag deklarerar?
Har jag missat något i min bokföring?

Jag har en enskild firma. Ska jag idag räkna vad som finns kvar i lagret från föregående år?

Först svar till Flotec:

Nej naturligtvis har du inte bokfört något på lager ännu, det gör du inte förrän isamband med att du gör ditt årsavslut (bokslut). Vad menar du med att försäljningen blir en kostnad? försäljningen har inget med lagret att göra. Om jag använder siffror så är det kanske lättare att förstå.

Antag att du handlat varor för 100.000 kronor under året och sålt för 90.000 kronor = ett bokfört resultat på -10.000 kronor. Försäljningen är bokad på ett 30-konto och inöpen på ett 40-konto. Nu när året är slut räknar du över ditt lager oc kommer fram till att du har varor där som du köpt för 40.000 kronor. Dessa 40.000 finns ju med bland de 100.000 som du tidigare bokat som en kostnad för varuinköp på 40-kontot men eftersom du har varorna kvar så har du inte haft någon kostnad för dessa utan måste föra in dem i lager istället. Det enklaste sättet att göra detta är att debitera kontot för lager med 40.000 och som motkonto använda 40-konto och kreditera detta. När du gjort det kommer din resultaträkning istället att visa sålt 90.000 varinköp 60.000 och resultatet blir +30.000. Företaget har nu dessutom fått en tillgång på varor i lager med 40.000.

Naredi: Man räknar lagret den sista dagen på räkeskapsåret. Har man ett lager från IB så är det bara förändringen mellan lagervärdet när året började och slutade som påverkar resultatet. Ex har du 10.000 i lager när året börjar och 9.000 i lager när året slutade så får du kreditera lagret 1000 kronor och debitera varukostnaden 1.000, är lagret istället 11.000 ska du debitera lagret 1.000 och kreditera varukostnaden.

Tack för ditt utmärkta svar. Det är sådant här som gör forumet guld värt. Som jag förstår det gör jag en sista verifikation 2004-12-31 som ser ut som följer:
4010 (inköp varor) kredit 40.000 kronor (siffror enligt ditt exempel)
1400 (lager) debit 40.000 kronor

Stämmer det? När jag räknar ut lagervärde har jag förstått att det är nuvarande inköpspris som gäller, oavsett vad jag köpt dom för tidigare. Varför skall jag sedan multiplicera med 0,97 som du skriver?

Finns det kanske något mer jag måste göra vid bokslut?

Hehe, det verkar som det är flera som inte insett detta om som nu vaknar till. Jag blir kanske inte ensam i fängelset dömd för bokföringsbrott. :)

Helt rätt bokfört. 0,97 är en förenkling i uträkningen av inkuransavdraget. Även om du har ex 100 saker i lager med iköpspris på 10 kr styck så vet man att alla hundra aldrig går att sälja. Även om kunderna skulle stå i kö för att få köpa så kommer någon av dessa att tappas i golvet av personal eller kunder och gå sönder, eller så kommer det att visa sig att det finns någon liten defekt på en av dem som gör att du inte vill sälja dem. För att slippa göra några speciella beräkningar för detta i efterhand så säger man helt enkelt att 3% av lagrets inköpspris är godkänt som inkuransavdrag (avdrag för osäljbara varor). Att räkna värdet med 0,97% är allstå bara en genväg istället för att först räkna ut 3% och sedan dra detta belopp från fulla lagervärdet.

Vad du mer ska tänka på vid bokslut? Anlita en bra redovisningsbyrå (inte bokföringsbyrå och inte revisor) som gör ditt bokslut. Skämt åsido, det är faktiskt en hel del att tänka på men det beror naturligtvis också på vilka förutsättningar man jobbar efter.
Ska du bara göra ett bokslut rakt upp och ner för att bli av med det så fort som möjligt så är huvudsaken följande:
Om du bokför enligt kontantprincipen under året så måste man nu den 31/12 även boka in kundfordringar och leverantörsskulder.
Värdera och bokföra lager eller pågående arbete
Bokföra in interima fordringar och skulder
Göra avskrivningar på inventarier
Naturligtvis också stämma av bokföringen så att ex saldot för banken i bokföringen är lika stort som saldot på kontoutdraget.

Vill man sedan jobba lite mer med deklarationen/bokslutet så räkar man på räntefördelningar, expensionsmedelsfonder och periodiseringsfonder. Man kollar av att man tagit upp milersättningar till rätt belopp och rätt antal, man kollar möjligheterna att gör avdrag för hyra och andra kostnader som kanske ite är bokförda. Kan man ex göra avdrag för en del av den privata telefonräkningen? Finns det fer reserveringar man kan göra som ex garantiåtaganden?

Som du ser så är den senare delen helt och hållet uppbyggd kring att få en så låg skatt som möjligt men ställer också många gånger högre krav på kunskap. Det är alltså ingen risk att man skulle få några klagoål på deklarationen för att man ex inte gort en positiv räntefördelning, däremot förlorar man själv pengar på att inte göra det.

Tack än en gång för dina utmärkta svar. Jag har ett litet problem kvar i bokföringen. Som du skriver skall man stämma av att bank och postgirokontona stämmer. Jag har 100 kronor för lite på mitt postgirokonto. Det beror på att jag slarvat bort två kvitton på månadskostnader för kontoutdrag. Fattade inte till en början vad det var. Kan jag bokföra dem på något sätt? En slarvpost utan verifikation kanske? Rent generell vad gör man när det inte stämmer?

I detta fallet kan du boka på en bokföringsorder och då bokföra som bankkostnader. Avgiften är ju 50 kr i månaden och om du säkert vet att det är dessa som saknas så kommer avgiften för året att stämma efter inbokningen så det är inget problem att "bevisa" kostnaden även utan dessa verifikat.

Har man annars uttag som man inte har verifierade så gäller detektivarbetet. Ju oftare man gör sina avstämningar ju större är chansen att man kommer ihåg vad man gjort. Är det en betalning kan man försöka spåra via det bank- eller postgironummer betalningen är gjord till. En inlöst chck kan man få kopia på av banken så man ser vem man skrivit den till. Man kan ha bokat en betalning från kassa eller privatinsättning istället för från banken det hitta man genom att kolla dessa konton i bokföringen för samma period. Sedan beror det på hur länge du vill fortsätta att leta innan du ger upp. Har du en enskild firma så får man annars boka uttaget som privatuttag om man inte hittar något annat, i ett AB blir det lön istället.