Sitter i Tågkompaniets kundtjänst emellanåt och det är för det mesta ett relativt
montomt arbete. (Om man kan kalla det så)

Det är förfrågningar om olika sträckor och priser för det mesta,

Men så ibland dycker det upp en och annan rolig mäniska som man
känner att man får mer "privat kontakt" med,

Bla en herre som nu under helgen har ringt om tider på olika tåg han skall åka med, Men det slutar inte med att
han frågar m tider utan berättar gärna vad han skall göra på sin destination,

I fredags åkte han till Mora och skulle köpa ett unikt paraply ex, Lördagen ringde han igen
och skulle då till åhlens trodde han iaf, han var inte säker på att det fanns ett åhlens i mora,


Och passade då även på att tala om att paraplyet ny var införskaffat och han var nöjd med detta.

Han har nog ringt en 5-6ggr hittils och nu senast var det nog mest för att prata tror jag
då vi mest pratade om hans paraply.

En mkt trevlig herre som fick denna dag att gå lite fortare,
Hoppas han får samma service av mina kolegor nu när jag drar på semester.

finns det ingen sida på nätet med kundtjänsthistorier?
annars tror jag nog jag skall starta en ha ha!

Ja, det finns väl många gamla människor som ringer runt och bara vill prata lite :) Man kanske ska dra upp en telelinje dit ensamma människor kan ringa och snacka lite för 20 kr/min ;)

jourhavande medmänniska fanns ngt som hette tidigare dit människor kunde ringa vid behov. Finns inte den kvar?

SweCat: 08-702 16 80
Öppet mellan 21:00-06:00 om ni känner er ensammen :)

Helt ärligt så kan det vara lite jobbigt med de där som "bara ringer runt". Blev väckt en morgon av en gubbe som sa sig ha ringt fel och inte verkade kunna släppa det utan tjattade vidare i flera minuter. Tillslut började han fråga om vädret där jag bodde, då la jag på. Ska de hålla på och ringa runt sådär så kan de ju inte göra det kl 10 på en söndag! :)

Fick själv sitta i Försvarsmaktens växel en del under min värnplikt, och då ringde det en hel del roliga gubbar. Bland annat än som hela tiden ringde in och sa att ryssarna anföll, inte lika personligt som ditt exempel men man lärdw ju känna den mannen lite.

Tragiskt men rätt underhållande!

//Andreas

Proade på polisen när jag var yngre. Ringer många dårar dit kan man säga :D

Bland annat en tant som säkert ringde 10-20 gånger per dag. När jag satt med brevid operatören på ledningscentralen så berättade tanten att det låg en död brevbärare i trappuppgången och att brevbäraren hade blivit uppäten av en hund. Jag som inte visste att tanten var galen blev ju minst sagt till fundersam ;)

Polisen lär känner ju igen nummren efter ett tag, men fan tänk om något verkligen skulle hända dessa människor, de skulle nog inte få någon hjälp iaf :P


Nääh, jag tror stenhårt på en jourtelefon för ensamma och gamla :P

Fast visst är det tragiskt att det ska behövas en jourtelefon för gamla och ensamma. Det är vi nog nästan det enda landet i världen som behöver tyvärr.

Tja, det var rätt stort pådrag till Märsta runt midsommar. Nån som ringt 112 och berättat att en man avlossat ett automatvapen rätt in i en folksamling - visade sig vara falsklarm.

Men dessa dårar kan ju förklara varför det ofta tar evigheter att komma fram till polisen för att rapportera misstänkta rattfyllor o s v.

Jag jobbade på en supportlinje för färglaserskrivare för en del år sen, där var det en man som brukade ringa fredagar efter lunch, han ägde förvisso en skrivare av vårat märke men det kändes som han ringde bara för att snacka lite skit, han var dessutom berusad! , antagligen började han dricka vid lunchen...man skrattade en hel del tillsammans med honom, till saken hör att det kostade honom 19:-/minuten, men det struntade han i :-)