När jag läste den här tråden så blir jag förundrad... Har man slutat med matematik i skolan? Medelvärde var väl något man lärde sig i mellanstadiet typ...

Visst kan dom flesta som har gått ut skolan räkna med medelvärde, median osv.
Att personen som gjorde det inlägget inte visste beror kanske på glömska. :unsure:

De flesta ja. Men ungefär en femtedel som går ut ur skolan har stora brister i bla språk och matematik.

Absolut inte för att vara rasistisk nu, men har bla märkt på farsans tjejs ungar.

När dom är hemma utan kompisar, så snackar dom "ren" svenska, men direkt dom är med kompisar, så kommer "turk"-dialekten direkt.

Inte undra på att kriminaliteten är som den är idag

Problemet är att vi har en regering som hellre vill tjäna pengar och synas i media än att göra något vettigt.

Kom nu inte med någon sossepropaganda att det skulle varit mycket värre med något annat parti.

Skolan nu förtiden är alldeles för dålig. Ett av problemen är att skolan satsar inte på kvalité utan den som ansöker om minst lön får jobbet.

Helt rätt..kvalitén på grunskolorna är i botten, för att inte tala om gymnasierna :angry:

Det grundläggande problemet är väl att det saknas respekt både för lärare och vuxna i dagens samhälle.

Kan jag verkligen inte hålla med om. Är man en duktig lärare vet man hur man gör för att vinna elevernas respekt, och eleverna brukar faktiskt ge tillbaka respekt när de känner att läraren har kunskaperna samt vill lära ut till eleverna.

Problemet är väl då att lärarna inte har de rätta kunskaperna. Iaf. inte i de kommunala gymnasieskolorna. Vi hade riktigt kassa lärare i gymnasiet iallafall... De kunde absolut ingenting. De var mest gamla millitärer...

Jag tror problemet ligger på högstadiet där det är mycket större brist på utbildade lärare.
Att du hade dåliga gymnasielärare kan nog ha varit otur, jag hade gamla forskare samt utbildade lärare på mitt kommunala gymnasie.

"Ansöker om minst lön". Vad pratar du om egentligen? Man börjar ju fundera om du överhuvudtaget har någon koll på hur lönesystemet i skolorna fungerar? Skulle vara otroligt intressant att se vad du har för belägg för ditt uttalande, vilket jag tolkar som, om att de anställda får vara med i en omvänd budgivning där systemet skulle likna en öppen kommunal upphandling?

Det är ju faktiskt inte upp till enskilda skolorna att "satsa på kvalité" utan snarare att staten måste satsa pengar på skolorna genom att avsätta pengar för detta i sin budget istället för att de enskilda kommunerna ska "snåla med sin budget" på alla sätt för att överhuvudtaget hålla skolorna öppna. Dålig budget leder alltid till kvalitéförsämringar på olika sätt.

Bara för att man är en duktig lärare och vinner elevernas respekt så innebär det inte automatiskt att man får upp deras intresse för att lära sig eller överhuvudtaget engagera sig. Tror knappast att det beror på kompetensbrist rent kunskapsmässigt. De flesta kan läsa i en bok själv och ta till sig av kunskaperna bara man har tillräckligt stor vilja. Min uppfattning är att det är viljan och förståelsen för vad utbildning innebär för framtiden som saknas hos eleverna idag. Vill man inte lära sig finns heller ingen anledning till att lyssna på den som vill lära ut.

Lärarna är inte problemet, det är föräldrarna och politikerna. Föräldrar som inte uppfostrar sina barn och politiker om inte tillåter att man skickar ut ungar som stör lektionerna etc. DÄR har ni problemet i ett nötskal.

När ska föräldrarna (i gemen) börja ta ansvar för sina barn? När ska politikerna inse att rätten till skolgång inte ger någon rätt att förstöra andras skolgång?

"Det var bättre förr." Klyscha, men 100% sann.

Det där tror jag inte alls på... I många fall är det helt enkelt inte möjligt att vinna nån form av respekt eller/och nödvändig diciplin. Ofta är det helt enkelt omöjligt.

Problemet är till 100% föräldrarnas förtjänst. Skolan kan inte vara ämnad att räta till bristande uppfostran.

Såg ett bra program för nåt eller ett par år sen, om en kille som var lärare på sitt första jobb (efter lärarhögskolan). Han fick ta hand om nån klass med stora problem. Det gjorde han bra, men han hade stora problem att få nåt att funka. Det visade tycker jag hur svårt det är .. han var säkert socialt kompetent, god pedagog osv. Men det spelade ingen roll... det är milsvid skillnad om eleverna pallar att sitta still och lyssna på vad läraren vill säga i första hand. Men många ggr så är det snarare så att eleverna sitter o snackar i mobil, lyssnar på musik, och rentav mordhotar läraren om han säger nåt åt dem på skarpen...
I sådana lägen spelar det ingen roll om man är världens bästa talare. Dessutom, jag tycker inte man ska behöva vara galet bra pedagog för att vara lärare. Alla äa olika osv.. alla kan inte vara sådana otroliga personligheter att de fångar allas intresse. Det måste komma från andra hållet i första hand.

Såg ett bra program för nån sekund sen: KnappNytts "Knatten vs. fjortisar". Tydligen är det så att högstadiet endast är till för att att tjäna som koncentrationsläger för fjortisar, eftersom fjortisar är så irriterande att ingen står ut med dem. Det är alltså inte meningen att de ska lära sig någon matematik i skolan. Så länge de hålls borta från gatorna är vi nöjda.

Och de lyckas de inte heller med för då skulle skolorna vara öppna mellan 22 och 06. Det är då de ska hållas borta från gatorna. :D

Det visar att skolan lyckats bra. Tänk på att utan skolan så skulle vi ha det som mellan 22 och 06 hela tiden! Nu kan man ju debattera om huruvida skoldagarna bör förlängas eller inte, men som det verkar blir skoldagarna längre och längre hela tiden. Fortsätter denna trend oförändrat räknar forskare med att vi inom 100 år har skoldagar som varar 24 timmar per dygn. Man måste helt enkelt ta det bit för bit, eftersom barnen skulle klaga om deras skoldagar plötsligt blev 10 timmar längre.

Kvaliteten i skolan har varit förhållandevis konstant under de senaste 40 åren. Dvs antalet elever som går ut gymnasiet utan tillräckliga kunskaper i matematik och svenska har konstant legat på runt 15-20%.
Tittar man på antalet som tidigare hade sifferbetyget 1 eller 2 i dessa ämnen och hur många det är idag som har IG, upptäcker man att att antalet är i stort sätt samma.

På 60- och 70-talet var arbetsmarknaden annorlunda, det var i allmänhet inga problem att få arbete trots dåliga betyg. Det har förändrats nu, vilket gör att problem med skolan upmärksammas mer.

Visst finns det skillnader i själva utbildningen också. I matematik ex. har vissa moment som man tidigare läste på grundskolan flyttats upp till gymnasienivå.
Satsningen på det eget lärande har också haft en inverkan i kombination med användandet av datorer och Internet i undervisningen.
Att googla fram kunskaper är ingen inlärningsprocess som främjar kritiskt tänkande, källkontroll eller ger större kunskapsdjup.
Om man under en 9-årig skolgång inte kan lära vissa elever läsa, skriva och räkna ordentligt med de böcker som finns - Hur skall då man då kunna tror att Internet skall kunna göra det?

Åtgärder behöver sättas in redan i lågskolan. För det finns ett mönster i vilka det är som klarar av skolan bra och de som inte gör det. Det mönstret har inget att göra med om det är ex invandrare eller inte.

Marcus: Självklart är det inte så att man placerar en gäng lärare vid ett runt bord och att de sedan får ha en slags budgivning om vem som kan gå ned mest i lön. Däremot är det faktiskt så att de som anställer lärare kollar på kunskapen och sedan hur mycket de vill ha betalt. Oftast blir det den som kräver minst lön som får jobbet i slutändan. Jag säger inte alltid att det är så, men lärare jag har pratat med har sagt att det finns.

Westman: Kanske missuppfattar dig lite, men att stänga av stökiga elever är nog ingen speciellt bra lösning. Slutar snarare med att de blir kriminella - om de inte redan är det - och att staten får betala ut massa bidrag. Däremot måste man som hubbert är inne på komma med hjälpen innan det är försent. Stökiga elever är nästan alltid stökiga redan på dagis, varför försöker man inte rätta till problemen då? Men helt klart, föräldrarna och politikerna tillhör problemen, båda tar helt enkelt inte sitt ansvar.

Vi har en lärare på min skola som utkonkurrerar alla andra. Allt fler lärare försvinner (de tvingade bland annat en att gå ner på deltid, på grund av att han inte behövdes lika mycket längre - eftersom han inte skulle kunna klara sig på det, var han tvungen att söka ett nytt jobb). Istället tog den där läraren, som är helt inkompetent. Personen har inte ens koll på kurserna innan vi börjar läsa dem, utan läser ett kapitel före det att vi har lektion om det. Han tar som sagt över allt fler kurser. Jag antar att han tar ut en minimumlön. (friskola)

Själv så går jag på en fri skola, jag är nu 19 år och majoriteten av lärarna som jag har i olika ämmnen är mellan 20-25 år. Det finns inget som heter komunikation på min skola. Lärarna har total noll koll. Och när lärarna är så pass unga så blir det automatiskt att när dom kommer in i klass rummet så försöker dom bete sig som om dom vore mycket äldre och ska kunna allt osv. Det funkar inte alls bra. Dom försöker vara stränga osv. Men som sagt det funkar inte. Sen så har vi 2 andra lärare, också i samma ålder. Dom kör på att vara en i gänget har dom fel så medger dom det och förstår faktiskt att dom inte alltid har rätt. Och självklart om dom visar respekt för eleverna så får dom ju tillbaka det. Men vissa lärare är så pass inställda på lärar rollen att dom vägrar helt enkelt att erkänna om dom skulle råka ha fel i något.

Anågende kommunikationen. Har man varit bort en dag så går man ju självklart och försöker ta reda på vad som har gjorts dagen innan när man varit borta. På min skola funkar det så att läraren hänvisar till eleverna och inte fan finns det någon elev som har varit engagerad och kan ta fram material som använts till den lektionen. Själv har jag blivit väldigt trött på det här och kommer försöka tvinga fram att lärare ska notera och anteckna efter varje lektion om vad som har gjort på våran gemensamma sammling plats.

Jag tror problemet ligger i att lärarna är för unga och sen så är det ju på tok för lite respekt i skolorna. Eleverna tvekar ju inte en sekund för att kalla lärare för hora mm.

Låter bekant det där. Heter läraren Terje?

Hur fungerar det med lärare som är 20-25 år? Är du själv 19 år så borde du gå sista året på gymnasiet eller högskola? En gymnasielärare har minst en högskoleutbildning på 180 poäng (4.5år) och en högskolelärare ännu längre givetvis. Skulle man hoppa på högskoleutbildning direkt efter gymnasiet så borde man som yngst vara 23-24år eller är det sådan brist på gymnasielärare/högskolelärare att de plockar in folk utan färdig utbildning (verkar väldigt konstigt på en friskola).

Jag tror inte att "vara en i gänget" fungerar för alla lärare och det har jag full förstående för, för många är det viktigt att distansiera sin yrkesroll från sitt privata jag.

Att lärare inte kan erkänna när de har fel är dock riktigt sorgligt, även att kommunikationen verkar vara så dålig på din skola. Borde man inte kunna påverka sådant med en öppen diskussion på en friskola? (iaf. påverka mer än på en vanlig skola?)

Jag har precis slutat på min gymnasiefriskola, där hade vi ett par IT-konsulter istället för lärare som var 22-25 år som undervisade i programmering och lokala nätverk. Dock så har skolan varit nystartad(5 år nu) och har börjat skicka de obehöriga lärarna på pedagogikkurser hos lärarhögskolan med mera. För att höjja standarden. Men jag måste säga att det är dessa lärare som var bäst, dock efter pedagogkurserna så blev de sämre! Tror man får mer kontakt med en ickepedagog än en pedagog. Oftast är det så att en pedagog är strängare och ser bara till förpliktelserna att lära ut, om någon störde så ut ur rummet, till skillnad från de behöriga lärarna som bara sa åt eleven att vara lite tystare.. Vad lär sig folk på Lärarhögskolan egentligen?

Nja jag sa heller inte att man skulle stänga av dem men måste man välja mellan pest eller kolera så väljer jag hellre att de elever som vill lära sig ska ha en chans att göra det också. Vissa elever kan helt enkelt inte gå i vanliga klasser, alltså större grupper. Det är ju här problemen uppstår. Man kan inte ha en sk. OBS-klass med 15+ stökiga elever. Det blir bara skit av allting. De elever som är där för att de behöver extra stöd får det inte för att läraren har fullt upp med att hålla bråkiga elever i schack. Sen är det också så att elever med konstaterad ADHD eller liknande problem ibland hamnar i vanlig skola pga. att deras föräldrar inte vill att deras barn ska ses som annorlunda eller på något sätt ens i närheten av att vara handikappad - vilket de verkar anse vara något fult eller skambelagt. Nej, det enda sättet att lösa problemet är att ta bort några led i beslutsvägarna och dessutom ge skolorna mer pengar som är öronmärkta till specialundervisning i specialskolor/klasser.

Hubbert: En 2:a är ett betyg som faktiskt är värt mer än IG. De flesta ämnen jag har studerat betygskriterierna för ger G för samma kunskapskrav som de flesta 2:or hade förut. I vissa ämnen är det rent av löjligt hur låga kraven är på G och tittar man dessutom på vad som krävs för nästa nivå, VG, så är det lika stor skillnad som mellan det tidigare systemets svaga tvåa och en klar fyra. Ett alldeles för stort hopp tycker jag och klart inkonsekvent. Ett G i betyg har så vid omfattning att jag, tyvärr, inte anser att G duger som betyg. Jag kallar aldrig någon med G som bästa betyg till intervju. Jag vet att vi på detta sätt kan missa massor med bra folk men det tar för mycket tid att leta efter pärlor i gröpen.

I övrigt verkar de flesta vara av samma åsikt, dagens skola är usel. Vi kan bara beklaga eleverna att vi inte kan ge dem bättre utbildning.

Ja visst är en 2:a på ett sätt mer värt än ett IG då betyget 1 fanns med på skalan tidigare. Förvisso hade även läraren möjlighet att sätta ett streck i betyget också om han/hon ansåg att beyget 1 var för högt.

Ja men den är inte usel för alla. De grupper som tidigare klarat av skolan och gått vidare till högre studier påverkas inte speciellt mycket av den försämrade kvaliteten. Det är snarare så att skillnaden mellan de som kan och de som inte kan ökas än mer med dagens skolsystem.

Med det gamla systemet vet jag att det fanns många som gav betyget 2 om man bara hade tillräckligt hög närvaro. Så åtminstonde på många skolor motsvarade en svag två egentligen IG

Det är vanligare med obehöriga lärare hos friskolorna (siffror från juli 2004).

Källa: http://www.sr.se/ekot/arkiv.asp?Dage...Artikel=440273

Kan det kanske bero på att friskolorna ska ge vinst till ägarna?
Outbildade lärare -> lägre löner -> Större vinst.

Varför skulle det inte göra alla dessa saker? En skicklig och vettig lärare ser till att få med alla dessa saker. Att låta elever använda google utan att de förstår vad tex källkritik är och hur det skall använda sig av detta vore idiotiskt....

Det finns ju många ämnen i dag där det sällan finns någon ren lärarutbildning mot. Då sattsar många skolor i stället på lärare som har utbildning innom området de skall undervisa i.

Tex så på en skola jag jobbade på tidigare så anställede 6 lärare samtidigt innom webbdesign A, webbdesign B, multimedia A och multimedia B.

4 av dessa hade väldigt god lärarutbildning, samt läst några kurser innom dessa områden på högskolan/universitetet. Dessa 4a var mellan 30-40 år. 2 av dessa hade pluggat webb/multimedia i 4-5 år. De två var runt 23-25 år.

Efter första året fick 3 av de 4 lärarna med lärarutbildning sluta pga att det helt enkelt var alldeles för dåliga på sina ämnen, medans bägge de som inte hade lärarutbildning fick vara kvar....

Nja jag skulle snarare tro att det beror på att friskolorna har specialinriktningar där det nästintill är omöjligt att hita utbildae lärare så det får i stället sattsa på skickliga yrkesutövare.

Tex utbildningar i tv, radio, mediateknik, multimedia, programmering, databas. Många kan ju även vara rena yrkesubildningarna.

Påminner mig om min tid i högskolan där vi läste 3d i alla dess former. En kompetent lärare (vilket krävdes) skulle ha runt 1500kr/timmen vilket gjorde att vi hade tillgång till honom ca 2h/vecka. =)