Har en fundering som gäller utbetalning av månadslön.

Låt säga en anställd tjänar 20 000 kr och har jobbat 7 vardagar totalt för en viss månad. Min lönekonsult har beräknat månadslönen för den månaden genom att först räkna ut dagslön: 20 000 * 12 / 365 = 657.

Sen har hon multiplicerat detta med 11 vilket blir 7227 kr totalt för den månaden. Hon säger nämligen att man även ska ta med helgdagarna vilket var 4 dagar för den månaden. Men det är just detta jag inte riktigt förstår.

Betalar jag även honom för Lördag och Söndag fastän han inte jobbar?

Så även om han är hemma en hel månad så betalar jag alltid honom helger?

Låter skumt.

Ska dubbelchecka lönerapporten som jag fick av lönekonsulten så jag inte tänkt fel. Men hon skrev att även helger ingår i beräkningen.

För att räkna ut timmlönen på en månadslön så tar du månadslönen/antal timmar som ni har avtalat * antalet dagar personen har jobbat.


Jag tror att det vanligaste antalet timmar man räknar på är 168 timmar / månad (dvs 21 arbetsdagar i månaden a 8 h) Så i ditt fall blir det

Lönen 20 000 / 168 = ca 119 kr/h
7 dagar á 8 h = 56 timmar
56 timmar * 119 kr / h = 6664 kronor för de sju dagarna personen har jobbat.

Jag vet inte om man brukar räkna ut dagslöner, att man räknar ut timlön vet jag.... Så kolla upp detta ordentligt.

Men varför multiplicerar min lönekonsult då dagslönen (8 timmar) med 11 och inte 7? Har dubbelcheckat detta :s

Så här skrev hon: "Månadslön utgår för varje dag (även helger) man varit anställd i månaden. I detta fall 11 dagar"

Han har ju bara jobbat 7 vardagar. Kan någon förklara? Kan inte tänka mig att hon är så okunnig att hon är helt ute och cyklar. Har jag fått saken om bakfoten?

Det är därför man räknar ut timmlönen istället för dagslönen.
Varför hon sedan har tagit 11 dagar låter ju riktigt konstigt, jag viste inte att jag fick lön över helgen =)

Be henne räkna om lönen till en timlön och använda sig av praxis (168 arbetstimmar/ månad)

Att dividera med 365 hade du inget problem med, fastän 100 av dem är lördagar och söndagar?

Om han jobbat samtliga måndag-fredag i hela månaden, skulle du dra bort 8 dagars dagslön från hans månadslön på 20000? Han har ju inte jobbat lördagarna och söndagarna...

Jag är ingen löneexpert, men lönekonsultens resonemang verkar i alla fall sundare än ditt.
Helgdagarna som ska räknas med är väl de som ligger i direkt anslutning till de arbetade dagarna, och är han borta samtliga arbetsdagar i en månad så blir det antagligen inga helgdagar inräknade heller. Totallön den månaden borde bli noll.

När det gäller månadslön så är det viktiga först om han varit anställt hela eller del av månaden. Är det hel månad gäller 20 000, annars räknar man som din konsult om anställningen börjat/upphört under månaden.

Om han varit anställd hela/större delen av månaden men varit frånvarande av en eller annan anledning, så gör man motsvarande avdrag för de dagarna. Där blir det lite krångligare, men lita på din lönekonsult. Dom kan det här, till skillnad från dig.
Off topic: Har du inte outat dig tillräckligt som dålig arbetsgivare här? Det är stor underhållning att läsa, men vem söker jobb frivilligt hos dig efter att ha läst de trådar du startat?

Det där hänger på avtal, SIF (numera Unionen) räknar de dagar du varit närvarande, inte de dagar du varit frånvarande. Så var det senast jag föll under kollektivavtal och var sjuk.

Exempel: 30 dagar i månaden, du varit sjuk under tre, du får ersättning för 27. Det blir inte samma peng som om du dragit tre från månadslönen.

Med ersättning för närvarande dagar (säg månadslön på 20 000):

(20000 * 12 / 365) * 27 = 17753

Med ersättning avdraget frånvarande dagar:

20000 - (20000 * 12 / 365) * 3 = 18027


För att svara lite på Fabian, tänk på att det är en anställd, inte en anlitad konsult, matematiken skiljer sig där. Lita på din lönekonsult.

Lönekonsulten har rätt. Fast 12,1 eller 12,2 har jag läst någonstans att man ska räkna med - inte 12. Sen om det var i ett kollektivavtal eller någon annan stans det minns jag inte så 12 kan också vara rätt.

Ok tack för svaren. Ville bara veta att hon gjort rätt för det lät konstigt i början, fast nu förstår jag det mer.

Att vara oprofesionell när man ställer frågor när man inte förstår låter inte logiskt. Arbetsgivare är vanliga människor som också lär sig genom att fråga? Tycker själv en bra arbetsgivare är de som finner svar, oavsett medel (öppet forum, experter). Simple as that. Min lönekonsult tabbade sig några gånger med deklarationerna varför jag hellre frågar lite extra på andra håll för att veta att allt blir rätt. Anklagar ju inte henne för att vara oprofessionell, sånt som händer bara.

But that's me.

Underhållning är det inte för mig iaf. Är så seriös jag kan vara med detta:)

EDIT: Oj, märkte nyss att du använde ordet DÅLIG arbetsgivare, så känner att jag måste lägga till ytterligare kommentar till det:) Jag är ingen person (arbetsgivare eller ej) som nöjer mig med att inte veta. Folk kan räkna med att jag finner svaren och att RÄTT BLIR RÄTT. Låter snarare som en BRA arbetsgivare? Egentligen är detta väldigt simpelt, krångla inte till det i onödan!!:)

Jag tycker absolut inte det är dåligt eller ger mig negativ feelingen om dig som arbetsgivare. Det är en djungel med anställningar, och det är bara friskt att du vågar fråga!

Fabian,

Jag tycker du gör helt rätt som ställer frågor för att få till det hela på rätt sätt, de som inte tycker det utan tycker du ska håla käften kan du strunta i. Det vet nada om hur det är att vara arbetsgivare.

Att räkna med 365 dagar per år kan man göra när man räknar sjuklön, men inte när det gäller arbetstid. Det är en viss skillnad.

Du tar månadslönen 20 000 och multiplicerar med 12,2 (det betyder ca 1,67% semesterlönetillägg) dvs 244 000 SEK per år i direkt lönekostnad.

Enligt JUSEK så räknar man med att en arbetstagare jobbar 1760 timmar (dvs 220 dagar) per år, dela 244 000 SEK/1760 timmar så får du en timlön på 138,64. OBS!!!! Förväxla INTE detta med "debiterbara" timmar som man använder när man beräknar självkostnad och priser för konsulttjänster som brukar vara 1200 timmar. Men varje tjänsteman brukar ha 560 timmar "internt" arbete som administration, utbildning och lite annat.

Du kan räkna med att en arbetsdag är 8 timmar. dvs 40 timmar per vecka. Du ska bara räkna arbetat tid.

Detta sätt att räkna gäller vid månadslön och då man betalar ut vanlig månadslön när arbetstagaren har semester (så har de alltid gjort på alla jobb jag haft på stora organisationer som skatteverket, WASA Försäkring och konsultbolag jag jobbat på).

På lönebeskedet redovisar du bara hur många semesterdagar som den anställde tagit ut. Har anställningen varit kortare än 3 månader så brukar man inte rätt att få ut semesterdagarna.

När jag jobbade på skatteverket så räknades lördagar som arbetspliktiga dagar när man räknade semesterdagar så om man tog ut semester två veckor i rad så "kostade" det 11 semesterdagar, detta berodde på urgamla traditioner och avtal sedan hedenhös. Men så räknar man INTE i privata sektorn.

Jobbade man exempelvis halvdag på den mellanliggande fredagen eller måndagen så kostade de två veckorna semester bara 9 semesterdagar, sjukt system, men så var det.

Men nu ska vi inte röra till det i onödan.
Att räkna med 12 och inget annat innebär att det blir lön utan semesterersättning precis som vanligt.

På slutlönen beräknas semesterersättningen. Den är 12% av årets bruttolön med eventuellt avdrag för uttagna semesterdagar. Praxis är att betala ut den kontant.

Med månadslön har du samma lön i januari som i februari trots att februari normalt är tre dagar kortare. De flesta erhåller ersättning för helgdagar men har ingen arbetsplikt då.

Som lite kuriosa kan jag nämna att i Finland så används fortfarande denna räknesätt på vissa arbetsplatser, däribland min. Och ja, det är inom den privata sektorn. Blev minst sagt lite förvånad när jag hörde om detta sätt att räkna då jag inte hade hört talas om det tidigare.

För er som är särskilt intresserade så kan jag skicka över en bibba med PDF:er som jag hämtat från JUSEK för vidare studier i ämnet, maila till mig [email protected] så kan jag dundra iväg kollektivavtalen. Det står då hela avtalet så man följer vad som är standard på marknaden och inte framstår som en bufflig idiot i arbettagarens ögon.

Semesterlagen:
http://www.notisum.se/rnp/SLS/LAG/19770480.HTM


"5 § Under det semesterår då arbetstagare anställes har han rätt till fem semesterdagar, om anställningen börjar efter den 31 augusti.
Anställes arbetstagare för arbete, som avses pågå högst tre månader och omfatta högst sextio timmar, och varar arbetet ej längre tid, saknar arbetstagaren rätt till semesterledighet. I fråga om arbetstagare som i annat fall anställes för begränsad tid får avtalas, att arbetstagaren ej skall ha rätt till semesterledighet. Vad nu sagts gäller ej, om anställningsavtalet avser eller anställningen varar längre tid än tre månader. Saknar arbetstagaren i fall som avses i detta stycke rätt till semesterledighet, äger han rätt till semesterersättning för anställningstiden hos arbetsgivaren.
Har arbetstagare rätt till semesterersättning enligt andra stycket, skall vederlag för arbete, som har avsetts pågå högst tre månader och omfatta högst sextio timmar, förutsättas inbegripa semesterersättning, om ej annat framgår av omständigheterna.
Om förlängd semesterledighet finns bestämmelser i lagen (1963:115) om förlängd semester för vissa arbetstagare med radiologiskt arbete. Lag (2007:392)."

Min tolkning är att för 7 arbetsdagar dvs 56 arbetstimmar så utgår ingen semesterlön alls i särskild ordning.

Utdrag ur kollektivavtalet inom JUSEK avtalsområdet ALMEGA Tjänsteföretagen:

9.4 Semesterlön, semesterersättning m m
9.4.1 Semesterlön och semestertillägg
Semesterlönen utgörs av den månadslön som är aktuell vid semestertillfället och semestertillägg.

Semestertillägget för varje betald semesterdag är
- 0,8 % av tjänstemannens månadslön som är aktuell vid semestertillfället och eventuella fasta lönetillägg per månad.

Beträffande ändrad sysselsättningsgrad, se 9.4.6.
- 0,5 % av summan av den rörliga lönedel som har betalats ut under intjänandeåret.

Om tjänstemannen inte tjänat in full semester ska semestertillägget 0,5 % justeras upp enligt följande:
0,5 x det antal semesterdagar som tjänstemannen har rätt till

Antalet betalda semesterdagar som tjänstemannen har tjänat in
Med fasta lönetillägg avses här till exempel fasta skift-, jour-, beredskaps-,
övertids- och restidstillägg, garanterad minimiprovision eller liknande.

Med rörlig lönedel avses här till exempel provision, tantiem, bonus,
premielön, skift-, jour-, beredskaps- och ersättning för förskjuten arbetstid
eller liknande, i den mån den inte räknats in i månadslönen.

Med provision, tantiem, bonus och liknande avses här sådana rörliga
lönedelar som har direkt samband med tjänstemannens personliga
arbetsinsats.

I övertids-, mertids- och restidsersättning ingår semesterlön.




Kollektivavtal med IT-Företagen:

5 Semester
Semester intjänas och läggs ut enligt lag och detta avtal. Enligt huvudregeln
i semesterlagen har medarbetaren rätt till 25 dagar semester. Därtill
kommer eventuellt ytterligare semester enligt avtal. Enligt semesterlagen
löper intjänandeåret från 1 april - 31 mars. Semesterår, det år då medarbetaren
kan ta ut sin intjänade semester, infaller under samma period direkt
efter intjänandeåret. Överenskommelse om annat semester- och intjä-
nandeår kan träffas med den lokala tjänstemannaparten eller med medarbetaren.

5:1 Lön under semester
Lön under semester är aktuell månadslön. Därutöver utges semestertillägg
med 0,8 % av månadslönen per semesterdag (för intermittent deltidsarbetande
beräknat på antalet bruttodagar se 5:4) Semestertillägget utbetalas
senast månaden efter semestern.

När anställningen upphör utbetalas resterande tillägg tillsammans med
slutlönen.

För rörlig lön (se 2:1) utges semesterlön med 0,5 % av det utbetalda beloppet
gånger antalet semesterdagar (även obetalda). Sådan semesterlön
utbetalas senast en månad efter intjänandeårets utgång. Semesterlönegrundande
belopp beräknas med hänsyn till semesterlönegrundande frånvaro
enligt semesterlagen.

Vid sammanfallande intjänande- och semesterår gäller att om sådana rörliga
lönedelar utgör en stor del av inkomsten ska ett à contobelopp som
motsvarar den beräknade semesterlönen utbetalas i samband med semestern
och avräkning ske vid ovannämnda tidpunkt.

Övertids-, mertids- och restidsersättning inkluderar semesterlön.

5:2 Ändrad sysselsättningsgrad
Om medarbetaren under intjänandeåret haft annan sysselsättningsgrad än
då semestern tas ut ska månadslönen vid semestern proportioneras med
hänsyn till detta. Detta gäller även vid uttag av sparade semesterdagar.

5:3 Semester för nyanställda m fl
Om den intjänade semestern inte räcker till full semester kan medarbetaren
och arbetsgivaren komma överens om ledighet utan löneavdrag. Sådan
överenskommelse ska vara skriftlig.

Om anställningen upphör inom fem år görs avdrag på innestående lön
och/eller semesterersättning som för tjänstledighet räknat på den lön som
gällde vid ledigheten.

Avdrag ska ej ske om anställningen upphör på grund av arbetsbrist, sjukdom
eller hävs av medarbetaren enligt 4 § Lagen om anställningsskydd.

Överensmmelse enligt ovan inte träffats, gäller § 29 semesterlagen.

5:4 Semester för intermittent deltidsanställd
För den som arbetar endast vissa av veckans dagar beräknas antalet nettodagar
som genomsnittligt antal veckoarbetsdagar x antal semesterdagar / 5
avrundat uppåt till hel dag.

Vid semester förbrukas en hel nettodag för varje dag medarbetaren annars
skulle ha arbetat.

Beräkning av semestertillägg, semesterersättning respektive löneavdrag
(vid obetald semester) ska ske med utgångspunkt från antalet bruttosemesterdagar.

5:5 Sparad semester
Den betalda semester som överstiger 20 dagar kan sparas i högst fem år.
Arbetsgivaren och medarbetaren ska komma överens om hur sparad
semester ska tas ut.

De sparade semesterdagarna ska tas ut i den ordning de sparades. Det går
inte ta ut sparade semesterdagar och samma år spara nya.

5:6 Outtagen semester
Outtagen semester som finns kvar när anställningen upphör ersätts med
5,4% av den aktuella månadslönen per semesterdag.

Lön + semestertillägg = semesterlön
Semesterlönen uppgår enligt lagen till 12 procent av den semestergrundande lönen under intjänandeåret, motsvarande 25 dagars semesterrätt. Om du förhandlar till dig 30 dagars betald semester hos en icke kollektivavtalsbunden arbetsgivare måste siffran ökas till 14,4 procent för att ge samma semesterlön den sjätte veckan, vilket bör skrivas in i anställningsavtalet. Om kollektivavtal gäller är semesterlönen normalt istället den ordinarie månadslönen plus ett semestertillägg per semesterdag som fastställs i kollektivavtalet.

Ersättning för semester när du slutar din anställning
Om du har kvarstående semesterrätt när en anställning upphör, betalas den ut i form av semesterersättning senast en månad efter slutdatum. Då beräknas varje dag vara värd 4,6 % av gällande månadslön plus semestertillägget enligt kollektivavtal.

Läs mer här:
http://www.jusek.se/templates/JK_SimplePag...e.aspx?id=48962

Det är skillnad på semesterrätt och semesterersättning. Du har inte alltid rätt att få ta ut semester, men du har alltid rätt till semesterersättning. Semesterersättning kan dock vara inräknad i lönen om det tydligt framgår av anställningsavtalet.

Vad ett kollektivavtal säger är inte så intressant. Det hela regleras av semesterlagen som är vad som gäller om det inte finns kollektivavtal.

Man får väl inte räkna in semesterersättning i lön annat än när det gäller kortare anställningsförhållanden?

När det gäller semester är det också skillnad på betald och obetald semester, när det gäller rätten till det.

Sorry för att inte svarat på ett tag. Haft fullt upp med work så har inte haft lyxen att logga in på WN:)

Greppat hur det fungerar helt nu. Är bara skönt att veta att allt står rätt till när man betalar ut lönerna.

Tack för all information!

Egentligen spelar det väl ingen större roll om lönen är specificerad som X kr per timme inklusive semesterersättning eller Y kr per timme och att semesterersättning tillkommer.

Med en heltidsanställning är det vettigare att ange lön utan semesterersättning, men vid timanställning är det ju inte speciellt vanligt att semesterdagar tas ut och därför får det en annan innebörd.