Driva inkasso vidare trots bestridande
 

Hej,

jag har absolut ingen koll på detta men har läst vid flera tillfällen om jag inte minns helt galet att om ett inkasso bestrids så får man inte driva detta vidare.

Ett inkassobolag, känns inte helt nödvändigt i nuläget att skriva ut vilket då de varit schyssta mot mig och jag som klantat mig, har ett krav mot mig som uppkommit då någon registrerat ett konto hos Tradera med mitt personnummer och sedan sålt saker som skapat fakturor som sedan så klart inte betalats utan slutat med ett inkasso som sedan hamnat hos mig.

När jag fick detta krav så ringde jag upp inkassobolaget och bestred detta och fick då veta att jag var tvungen att göra en polisanmälan innan de kunde ta bort det. Fine tänkte jag, men p.g.a. renovering samt mycket på jobbet under denna period glömde jag helt bort det och nu när jag efter några veckor åkte hem till min lägenhet (bor ej där jag är skriven) så upptäckte jag att de dragit igång detta krav igen.

Klantigt av mig men sådant som händer. Polisanmälan mot bedragaren kommer att upprättas imorgon och jag kommer att ta kontakt med inkassobolaget direkt efter detta så det kommer säkerligen att lösa sig men jag har ändå en fråga:

Får de göra så här trots att jag bestridit kravet?

Har du bestridit fodran så kan de gå till tingsrätten. Det är då upp till inkassobolaget att visa att du ingått avtal med Tradera.

Jag tycker det är konstigt att man som oinblandad i ärendet ska behöva göra en polisanmälan. Det är ju inkassobolaget som blivit bedragna, inte du, men det verkar ändå vara standardproceduren. Jag har själv drabbats av att någon lånat min identitet så jag vet att det kan bli jobbigt, särskilt om de fortsätter använda uppgifterna lite här och där.

Nu har bedrägerierna slutat för miin del, men om det händer igen har jag bestämt mig för att direkt meddela inkassobolaget att det är deras jobb att göra en polisanmälan om de anser att det behövs (det är vad de tar betalt för!), och att jag inte tänker slösa tid på sådant som egentligen inte berör mig.

Jag skulle upplysa inkassobolaget om att det är deras problem och inte ditt och att de är välkomna att inlämna en polisanmälan men att du inte har något med det att göra.

Skulle det gå till tingsrätten måste de bevisa det hela. Om de ändå skulle ansöka om betalningsföreläggande bestrider du bara till KFM och anmäler inkassobolaget till datainspektionen.

Kan väl vara värt att ta ärendet till KO också. Bolag som beter sig på det viset förtjänar all negativ uppmärksamhet de kan få.

Men bolaget har ju inte betett sig illa, det är ju TS som inte gjort det de sa att han skulle göra för att de ska ta bort kravet. Så står det ju. Bolaget har ju gjort rätt vad jag kan se.

Både ja och nej men mest ja. De har upplyst dig vad de behöver för att ta bort kravet, vilket låter fullt rimligt, och du har inte hört av dig till dem trots att du verkar ha gått med på vad som skulle göras. Alltså väljer de att driva det vidare (vilket egentligen borde bli till tingsrätten men det framgår inte hur det drivs vidare).

I det här fallet har de sagt att han ska göra en polisanmälan, vilket han verkar ha gått med på att göra. Då får man väl anse att företaget gjort rätt och att trådskaparen får stå sitt kast och ringa polisen själv den här gången.

Men är det rätt från början att kräva en polisanmälan? Trådskaparen har inte ingått ett avtal med företget i fråga så egentligen är han inte skyldig att göra någonting. Trådskaparen är på sätt och vis inte ens utsatt för något brott! Polisen stämplar troligen detta som bedrägligt beteende (ett brott med lågt straffvärde) och lägger ner utredningen i brist på spår, men är det inte egentligen företaget som blivit bedraget?

Därav att man inte ska ta på sig att göra en polisanmälan i sådana här fall. Det företag som känner sig bedraget får göra en sådan polisanmälan själva, eller gå till tingsrätten och visa avtalet. Det är ju till med den tjänsten inkassoföretag säljer och tar grova pengar för!

Det är väl mot TS som brottet har begåtts eftersom det är dennes personuppgifter dom använt (urkundsförfalskning). Mot inkassoföretaget har det inte begåtts något brott så länge ingen har anmält att det inte är den personen som gjort beställningen.
På deras papper är det fortfarande TS som har ingått avtal med dom, och dennes skyldighet att bevisa att det inte är han som beställt varorna.
För att förhindra att dom går vidare så skicka en skriftlig bestridan på kravet till dom för säkerhets skull. Då kan dom inte gå vidare oavsett om polisanmälan görs eller ej (om dom inte väljer att stämma för att få pengarna.).
Men så länge ingen polisanmälan gjorts så skriver dom inte av kraven helt.

Precis vad jag avsåg, ja.
Ja varför inte? (se nedan)
Jo ts är utsatt för brott, identitetsstöld kallas det i vardagstal.

Ja bedrägeri kan säljaren anmäla men det ena utesluter inte det andra. Om den påstådda köparen (inte ts utan allmänt) nu inte vill göra en polisanmälan så är det underligt och jag personligen hade antagit att det är ett försök att slippa betala för sig och inget annat.

Hur får du det till urkundsförfalskning?

När de redan varit i kontakt med TS så bör de flagga ärendet på något vis så att de inte per automatik går vidare med det när de vet om hur läget är. Då påminner man väl lämpligtvis kunden om att göra polisanmälan istället och ger en rimlig tidsfrist. Men visst har TS slarvat, vilket han också erkänner. Med tanke på vilka problem betalningsanmärkningar kan ställa till med för individen så måste denna verksamhet skötas i princip felfritt och rutiner för liknande händelser finnas på plats.

Sedan kan man fråga sig om det är rimligt att man någonstans ska kunna sälja eller köpa produkter endast genom att identifiera sig med personnummer och adress. Dessa uppgifter kan ju vem som helst få tag i utan svårigheter.

Det undrar jag själv också. :)
Ibland skriver man fortare än sin tröga hjärna.....
Eftersom det inte handlar om någon förfalskad urkund så hamnar det under bedrägeri.

Vi vet fortfarande inte på vilket sätt de driver ärendet vidare. KFM är fel, tingsrätt är korrekt. Sen som sagt så var överenskommelsen att TS skulle göra en anmälan och återkomma. Nu hade han inte gjort det och inkassoföretaget ska då agera. Eller menar du att bara för att någon har bestridit så ska man lägga sig platt och invänta svar i all evighet? ;) (Nej det sista är ingen fråga för jag är ganska säker på att det inte var vad du menade men det låter nästan så)

Tillägg: För övrigt så verkar TS ha läget under kontroll så hela diskussionen är hypotetisk.

Tycker det blev en väldigt intressant diskussion av min fråga, och det verkar vara lite delade åsikter i frågan. För min del känns det givet att de måste driva det vidare på ett eller annat sätt, men vilket som enligt er på WN hade varit det korrekta finns det uppenbarligen lite delade meningar om. Klantigt av mig, rätt eller fel av dem är inget jag kan avgöra.

Nu är i varje fall polisanmälan upprättad och inkassokravet borta. Som en liten rolig detalj så ringde jag först till inkassobolaget på deras nummer som stod på hemsidan och efter att ha suttit en stund i telefonkö fick jag veta att jag skulle ringa till ett annat kontor då de inte hade samkörda system mellan kontoren. Skyllde på uppköp, men kändes inte helt effektivt för varken dem eller mig. Jag har även gjort en adressändring nu för att slippa fler otrevliga överraskningar när jag får för mig att besöka min lägenhet.

Det är väl snarare företaget som är skyldiga att visa att TS har beställt varorna.

TS behöver inte göra polisanmälan, det enda TS behöver göra är att bestrida äredet till inkassobolaget. Punkt slut.

Precis som Jonny skriver så är det upp till inkassobolaget att bevisa att de har ett avtal med TS.

Du har rätt, det kan anses vara bedrägeri eller bedrägligt beteende (beroende på om man blivit av med pengar). Jag syftar mer på andemeningen i det hela: det är inte den som fått sina uppgifter använda som är utsatt för brottet om du frågar mig. Men det är klart att man kan ha olika åsikter om det.

Fast det finns inget avtal mellan den vars uppgifter använts och företaget. Avtalet gäller mellan den som ingått avtalet och företaget, inte mellan den tredje parten som fått sina uppgifter missbrukade. Det är upp till företaget att kontrollera vem kunden är när de lämnar kredit. Har detta gjorts genom att man får mata in godtyckliga personuppgifter i ett formulär på nätet och sedan handla mot faktura så är det synd om företaget som blir drabbat, men de ska inte dra in oskyldiga i proceduren för att de själva har undermåliga rutiner.

Jag (om det var jag som var drabbad) hade som sagt vägrat göra företagets arbete åt dem. Däremot är de välkomna hem till mig på en kopp te om de vill diskutera ärendet, men jag tänker inte försöka få tag på en öppen polisstation eller sitta i telefonkö, skriva under papper och eventuellt dras in i en rättsprocess där jag ska förklara vilka men jag lidit - trots att jag inte lidit några men!

Inkassoföretaget vill förmodligen även ha en kopia på polisanmälan, så jag måste lyckas skaffa fram en kopia (vilket man kan få direkt på polisstationen, men då ska jag också ta mig till en polisstation) och själv stå för porto och kuvert. Tydligen innebär det kostnader i form av både tid och pengar för att göra en sådan polisanmälan - tid jag hellre lägger på mina egna fritidssysselsättningar och pengar jag hellre lägger på att skicka brev till någon jag känner.

Som jag ser det finns därför bara ett alternativ:
Nej, jag tänker inte göra någon polisanmälan då det är företaget som drabbats av brottet. De har tillåtit folk att teckna kreditavtal utan att personuppgifterna kan kontrolleras. Det är deras val, inte mitt. De tjänar pengar på det så då får de även stå för utgifterna och riskerna. Jag, som inte ens har avtal med företaget, ska inte behöva göra några utlägg på grund av deras misslyckanden. Vad vinner jag på det?

Som jag också redan har skrivit, TS gick med på att göra en polisanmälan och därefter skulle bolaget ta bort ärendet helt (vilket var vad TS ville, inte att det istället för KFM skulle hamna hos tingsrätten). Det räcker ju inte med att bestrida ett krav för att det ska försvinna, det vet du.

Du slipper en tingsrättsförhandling om inkassobolaget/ägaren av fakturan drar ärendet vidare. Billigt pris för något som inte alls är så jobbigt som du får det att låta. Dessutom så kan det vara bra för ens egen sinnesfrid att ha gjort en polisanmälan.

Å andra sidan kan man kanske propsa på att få ersättning för sina utlägg om man måste ta sig till tingsrätten?

Jag tycker inte att en polisanmälan är så simpel som du får det att låta som. Jag har som sagt själv behövt göra några stycken, och efter 3-4 stycken på ett par månader är det rätt trist. Jag har valt att gå till polisstationen varje gång, vilket inneburit att jag ska gå dit, stå i kö, förklara för polisen och sedan vänta på att de skriver ner ärendet. Jag tror att man även kan ringa in sitt ärende men då vet jag inte om man får två kopior, och så ska man fortfarande komma ihåg att skicka en av kopiorna till inkassobolaget. Jag tycker att personlig administration är jobbigt och trist, och du har som sagt fortfarande inte riktigt motiverat varför "jag" ska behöva göra det när det är företaget som gett en kredit till en person de aldrig träffat, i hopp om att de ska tjäna pengar på det. "Jag"/den drabbade har fortfarande ingen chans i världen att tjäna något på det.

Nu blir jag förvånad. Året är 2011. Det här är ett forum för webmasters. Varför polisanmäler ni inte per e-post? Det går alldeles utmärkt.

Intressant! Då borde man kunna skicka kopia på polisanmälan till företaget så slipper man utskrifter och snigelpost helt och hållet, givet att inkassoföretagtet ger en e-postadress att skicka anmälan till.

Jag visste faktiskt inte att man kunde upprätta en polisanmälan via e-post. Tack så mycket! Men vilken adress använder man?

"Polismyndigheten Stockholm" <[email protected]> har jag använt tidigare.

Att du kör oldschool och går till polisstationen istället för att använda smidigare lösningar är ditt val och inget annat.

Ang. det där med "kredit till någon man inte träffat" så bör du fundera på hur internethandel fungerar.

Håller med de som påstår att det direkt blir konstiga vibbar om personen i fråga vägrar göra polisanmälan. Har haft med ett par personer att göra som inte betalat sina fakturor, och sedan plötsligt påstått att de minsann aldrig beställt något, och att någon måste ha stulit deras identitet.

Mitt standardsvar var att be dem gå till polisen och göra en anmälan, samt att de i anmälan ska ange vilken ip-adress beställningen gjordes ifrån. Konstigt nog var det bara 1 av kanske 5-10 som verkligen gick till polisen, de andra försökte bara att undvika att betala. Tror till och med att en dem till slut beslutade sig för att vara ärlig och berättade att han hade gigantiska skulder hos KFM och att vi kan göra vad fan vi vill, han har ändå inga pengar...

Hur som helst, jag är inte på det klara med rättsläget, men då vi säljer ett par produkter över nätet och mot faktura skulle jag vara väldigt misstänksam mot någon som inte betalar och sedan hävdar indentitetsstöld, men vägrar anmäla.

Alla företag som säljer mot faktura ger kredit till personer de aldrig träffat. Det är liksom hela grejen med att sälja mot faktura. Och det stämmer inte att du som "drabbad" inte har en chans i världen att tjäna på det om du ser på detta från företagets synvinkel - företaget har ingen möjlighet att veta att du är "drabbad" och inte en bedragare som satt detta i system.

Att vägra göra polisanmälan känns helt klart väldigt, väldigt misstänksamt och min erfarenhet är att personer som vägrar detta i kanske 90% av fallen verkligen beställt varorna för eget bruk men sedan skitit i att betala, och kommit på att modeordet identitetsstöld kommer få dem off the hook.