utbetalning av lon AB
 

Hej.

Jag har en sida som omsatter mellan 200.000-210.000:-/manaden och har inte tagit ut lon fran den har sidan sedan jag kopte den. Inkomsterna har gatt till privat sparande istallet.

Eftersom bolaget ar registrerat i Sverige och drivs ifran Sverige sa skulle jag vilja veta foljande efter det jag har beskrivit.

Sidan har en kostnad och det ar en server som kostar mig 3.200:-/man, utover detta inga utgifter for webbsidan da jag driver den fran min bostad och min privata dator.

Nu avrundar jag for att underlatta utrakningen.

200.000 (omsattning per manad) - 3.200 (server) = 196.800:-

Hur mycket kan tva personer ta ut i lon av detta? Jag har raknat som sa och ni far garna ratta mig om jag har fel, for det ar tanken :)

196.800 x 0.60% (sociala avgifter, forsakringar m.m) = 118.080:-

118.080 / 2 = 59.040:-

Ar det ratt raknat att vi kan ta ut 59.040:-/manden bada tva nar sociala avgifter och forsakringar ar betalda?

Varför räknar du med 0,60%? Det ser ju inte ut som att det är det du räknar med heller.
Vad är det för försäkring?

Man räknar normalt med cirka 150% av bruttolönen i lönekostnad.
Säg att ni vill ha 60 000 kr var i bruttolön. Det innebär en lönekostnad på cirka 90 000 kr per person och ni får ut cirka 37 000 kr per person i nettolön.

De sociala avgifterna. Jag har last att man drar bort 50% direkt och nar det ar avdraget sa visar det vad lonen blir i rena pengar. Man kan betala mer an 50% om man vill avsatta mer till pension eller liknande.

Men om vi har en omsattning pa runt 200.000:-/manaden och minus 3.200:- for server. Vad kan vi ta ut i netto i lon nar alla sociala forsakringar ar betalada, arbetsgivaravgiften, pension m.m?

Kanske har raknat helt fel :D

Jag tankte nastan det, att jag hade raknat ratt pa min utrakning. Att pa tva personer med en omsattning pa 200.000:-/manden minus server 3.200:-/manaden sa kan vi ta ut 59.040:- netto /manad pa tva personer.

Edit: Ar vi tre anstallda sa far var och en 33.360:-/manaden, netto i lon. Korrekt?

Meddelande raderat

kippex.

Sjalvklart ska vi inte betala ut sa hoga loner ;) Vi ska inom en snar framtid anstalla tva stycken pa heltid och darfor ser vi over hur lonesituationen kan vara och hur man raknar.

Meddelande raderat

Vi tittar pa vad for formaner vi kan erbjuda. Tanken ar att vi inte ska betala ut sa hoga loner utan mer ligga pa att ta ut cirka 17.000-22.000 netto varje manad pa tre anstallda och de som blir over gor vi nagot kul med. Koper nya inventarier eller vad som helst.

Men da vet jag hur man raknar ut lonen i alla fall, tack for hjalpen! :) Ni far garna aterkomma om ni kommer pa nagot som bor raknas med.

Meddelande raderat

Jag tog i lite i overkant nar jag raknat pa 60% men det ar val battre det an att ligga och snudda pa gransen och den anstallde fa kvarskatt pa lonen?

Meddelande raderat

Det jag reagerade på var att du skrev 0,60% och inte 60%

En anstalld har vi redan klart for oss. Han ar 28, fyller 29 i ar och kommer att borja sa snart allt ar klart och enbart jobba med programmering. Sen kommer vi att anstalla en designer ocksa. Sa vi blir totalt tre anstallda (inkl. mig) nar allt ar klart och alla tre kommer arbeta pa heltid.

Nu ar jag tillbaka igen med en ny fraga.

Om lonerna ser ut som sahar raknat i brutto sa innebar det att vi ska ut med 79.000:-/manaden, ar dessa 79.000:-/manaden som jag har raknat fram exkl. eller inkl. arbetsgivaravgift, skatt, pension, semester och forsakringar?

xx 13.000:-/manaden
xx 22.000:-/manaden
xx 22.000:-/manaden
xx 22.000:-/manaden

Meddelande raderat

kippex: Ska man verkligen lägga på 12% för semesterersättning när man anställer någon på heltid?
Hur gör man då när de tar ut sin semester?

Heltidsanställd personal har normalt semester och är ledig. Då betalar man ut semesterersättning. Hur man väljer att se på semesterersättningen varierar. I normalfallet betalar du inte ut den ersättningen annat än när den anställde faktiskt har semester.

Doctor.Data: Jag tror det skulle vara en riktigt bra investering att köpa boken "Löner & PA" från blinfo.se.

Bruttolönesumman är 79 000 kr. Från den ska du dra preliminärskatt för varje löntagare enligt de enskilda individernas olika skattetabeller. På bruttolönesumman ska du betala arbetsgivaravgift 31,42%.

Det blir alltså 103 821,80 kr i månaden.

Meddelande raderat

Om jag har raknat ratt med tre anstallda och med en bruttolon pa 22.000:-/mananden for varje anstalld sa blir det foljande:

(66.000kr (bruttolöner) * 1,12(semesterersättning) * 1,3142 (sociala avgifter) = 97.145:-/manaden som ska utbetalas i loner

Vi kommer att kora 08.00-16.00, Mandag till Fredag.

Meddelande raderat

Det finns en poäng i att låta företaget stå för tex mobiltelefoni, men det kan bli en dyrköpt förmån om man inte ser till att följa reglerna. Just mobiltelefoni är tex helt okej, om man har fastpris-abonnemang.

Det här med att ta aktieutdelning istället för lön, det är en sanning med modifikation att det alltid är förmånligt. Tänker man på att lön är pensionsgrundande, underlag för sjukersättning, VAB etc och jämför med att ta aktieutdelning, kan det tom bli en riktigt, riktigt dålig affär.

Vad man däremot ska akta sig för är att i onödan betala ut lön så att man hamnar över brytgränsen för statlig skatt (cirka 32k i månaden).

Meddelande raderat

Jag tror verkligen inte på att betala ut semesterersättning på det sättet för heltidsanställd personal. Det blir dessutom helt fel.

Du ska inte få 12 månadslöner + 12% OCH 5 veckors ledighet. Poängen är att 12% av bruttolönen är semesterersättning - det ska betalas ut ISTÄLLET för lön vid semester. Skaffa ett löneprogram så är det inga problem att få till det där heller.

För timanställda kan semesterersättningen vara inräknad i timlönen eller betalas ut kontant i någon form - men det här är väl heltidsanställda? Följ praxis och slipp problem.

Meddelande raderat

Det ar lite sa vi har resonerat ocksa. Att oftast tar man inte fyra veckor i ett och samma svep utan man delar upp sina 25 dagar over ett ar. Skulle nu alla tre anstallda ta fyra veckor direkt sa skulle hela verksamheten stanna upp sa darfor far vi forsoka dela upp detta pa ett sa smidigt satt som mojligt.

Det ar sa vi kommer att arbeta. Forsta halvaret kommer vi att lagga musklerna pa den sajt som idag inbringar mest i pengar, att oka den nuvarande omsattningen och lonsamheten. Vi har fasta scheman redan nu och det ar arbete Mandag-Fredag mellan 08.00-16.00 som galler och en timmes lunch 12.00-13.00.

Under tiden man arbetar sa skoter programmeraren sitt och designer skoter sitt. Varje morgon har vi ett mote dar vi tillsammans gar igenom vad vi ska vara fardiga med innan dagen ar slut och vem som ska gora vad.

Vi kommer att kontakta facket och bli medlem dar. Fragan ar bara vilket som ar bast for var del. Ar det kanske unionen som ar bast for oss eller vad skulle ni rekommendera?

Som arbetsgivare ska du möjligen vara med i en arbetsgivarorganisation. Almega är nog vettigt.

Och gör för tusan rätt med lönen. När folk har semester har de semester och det är då de ska få semesterersättning för när man har semester får man inte lön.

Det är inte svårare att göra rätt än att göra fel, men det blir väldigt mycket enklare på sikt.

383 000:- är brytgränsen för statlig skatt, så det ger 31916:- i månaden. (http://www.skatteverket.se/privat/sv...tatlig%20skatt)

Är man ung och har ungdomsarbetsgivaravgift är det nog så att man förlorar på att ta aktieutdelning istället för lön, så länge man håller sig undan för statlig skatt.

Men det gör ju ingenting, efterman man får lov att spara utrymmet för aktieutdelning till kommande år.

Sen är det som jag skrev tråkigt när sjuklön, ersättning för föräldraledighet osv baseras på en "lägsta möjliga lön". Kan också vara problem att få tex bostadslån.

Har suttit under dagen och raknat pa ett "ungefar" pa inkomster och utgifter och jag vill att ni sager till om jag har raknat ratt.


Omsattning per manad 210.000
- Serveravgift 3.200:-/manaden.
- Lan 50.000:-/manaden
- Lokalhyra 5.000:-/manaden
- Bredband 300:-/manaden
- Forsakringar 1000:-/manaden
- Telefon 1.000:-/manaden
- Loner 116.280:-/manaden
= 177.500:-

177.500 (resultat av intakter minus utgifter) – 116.280 (lonekostnader) = Kvar varje manad 61.220:- efter att lonerna ar betalda.

79.000:- (bruttloner) x 1.12 (semesterersattning) x 1,3142 (sociala avgifter) = 116.280:-

a) Veckoarbetstid
En arbetstid mellan08:00-16:00 med lunch mellan 12:00-13:00 innebär en arbetsdag på 7 timmar!!! Det betyder en veckoarbetstid på 5*7 timmar dvs 35 arbetstimmar. Normalt är att arbeta 8 timmar per dag och 40 timmar per vecka.

b) Årslönekostnad
När man räknar lönekostnader så räknar man så här: Månadslön 20 000 kr*12,2*1,5 = årslönekostnad dvs 366 000 kr. i Ditt fall med en sammanlagd bruttolön på 79000 kr*12,2*1,5 => 1 445 700 kr. Betalar man ut månadslön, dvs en konstant lön varje månad vilket de flesta löntagare har, så blir det på det sättet. samma lönebelopp betalas ut även under semesterveckorna (5 veckor betald semester, dvs 25 arbetsdagar), däremot kallar man det för semetsrelön under semestern, dag för dag.

På löneavin kan det se ut som:

Månadslön +22 000 kr
Avgår semesterdagar 15 á -1000 kr: -15 000 kr
Semesterlön 15 á +1000 kr: +15 000 kr
Bruttolön: =22 000 kr
Avdragen skatt (tabell 32 kolumn 1): -5 055 kr
(http://www.skatteverket.se/download/...katt_30_32.pdf )
Nettolön att utbetala: = 16945 kr

Prelskatt att betala till skatteverket 5055 kr
Arbetsgivaravgifter (31,42% av 22 000 kr): 6912 kr
Övriga lönebikostnader (tjänstepension m.m. ca 18,58%): 4088 kr

Totala löne och lönebikostnader 33 000 kr för en anställd med en månadslön på 22 000 kr. Sen tillkommer en del semesterlöneskuld (det är därför man räknar månadslönen * 12,2 och inte * 12,0). Så om man räknar det totalt på årsbasis så blir lönekostnaden 22000*12,2*1,5 => 402 600 kr.

Dvs om bruttolönen är 79 000 kr så blir det 79000*12,2*1,5 => 1 445 700 kr eller en genomsnittlig månadskostnad på 120 475 kr.

Semesterlön
Om den anställde har månadslön så utgår ingen "semesterersättning" alls. Löneutbetalningen under semesterdagarna är samma som vanligt med månaden efter så redovisas det att man tagit ut "semesterlön" i stället.

Semesterersättning för kortare anställning
Om det totala arbetstiden under ett år uppgår till högst 60 dagar så kan man förutsätta att semesterersättningen ingår i lönen, om personen är säsongsarbetare exempelvis. De flesta arbetsgivare särredovisar 12% av bruttolönen som semesterersättning när det gäller kortare anställningar. För att undvika missförstånd och tvister. Arbetstagaren har laglig rätt till 12% semesterersättning om det är en kortare anställning och ej månadslön.

Semesterlönetillägg
Varför räknar jag månadslönen*12,2 och inte 12,0 ? Jo det är det s.k. semesterlönetillägget som motsvarar 0,8% av månadslönen för varje uttagen semesterdag. I det här fallet med en månadslön på 20 000 kr skulle det mao bli 160 kr/semesterdag eller 160*25 => 4000 kr. Om vi kontrollräknar så blir det 20000*12,2 => 244000 kr och 20000kr*12 => 240000, dvs en skillnad på 4000 kr. Detta semesterlönetillägg brukar betalas ut med januarilönen året efter man tagit ut sin semester.

Ej uttagen semester
ref: http://www.unionen.se/Templates/Page____29990.aspx
Arbetstagaren får en ersättning även för betalda semesterdagar som inte kunnat tas ut under året. Jag minns inte beloppet, men det är högre än de 0,8% man får för uttagna semesterdagar. Enligt Unioen så är det 5,4% per semesterdag*månadslönen, när man slutar sin anställning.

c) Årsarbetstid
En vanlig anställd jobbar ca 44 veckor per år (52 veckor minus 2 veckor för helgdagar - 5 veckor för semester (somliga har 6 veckor eller mer)) dvs 1760-1800 arbetstimmar som du ska betala lön för. Men de är bara produktiva under ca 1200 av dessa timmar. Resten går åt till möten, dötid, utbildning, internadministration m.m. dvs ca 560-600 timmar per år.

Årsarbetstiden kan skilja mellan olika kollektivavtalsområden mellan 1575 -1800 timmar per år. Finns många varianter på detta, ingen jag direkt känner till har dock mer än 1800 timmar som ordinarie arbetstid per år.

d) Självkostnad, debiterbar tid och timtaxa
(Även om detta inte diskuterades av TS)
För en anställd som har en månadslön på 22 000 kr blir den genonsnittliga arbetskostnaden per timme 402 600 kr/1760 timmar dvs 228,75 kr/tim. MEN när du ska räkna ut hur mycket denne kostar per produktiv arbetstimme så blir det 402600 kr / 1200 timmar dvs 335,50 kr, det är dessa 1200 timmar man brukar kalla debiterbar tid.

Utöver det så har du övriga fasta kostnader med ca 125-150 kr per debiterbar timme. Dvs du har en självkostnad på 485,50 kr per debiterbar timme. Då har företaget inte tjänat en enda krona utan bara fått kostnadstäckning.

Ska företaget tjäna pengar måste man MINST dividera 485,50 kr med 0,7 dvs 693,57 kr/tim (ca 700 kr/tim), det bör vara det minsta ´man debiterar en kund för den anställdes tid. Givetvis ska man försöka få bättre betalt än så...

e) Sammanfallande Intjänandeår och Semesterår
ref: http://www.bemanningsforetagen.se/we...rratten_9.aspx

Men Conny du har glömt semesterersättningen under punkt b.

När du har semester får man 100,8% av månadslönen per dag om jag minns rätt.
Det hela diskuterades nyligen i http://www.wn.se/t1045394.html

Tack sa hemskt mycket :) Nu har jag en bra trad att ha som utgangspunkt nar jag ska skissa pa en likviditetsbudget och resultatbudget.

Tanken ar ocksa att vi som agare, tv stycken ska ta ut en mycket liten lon som bara tacker vara privata kostnader och leverbrod. Att sedan erbjuda vara tva anstallda en manadslon pa 22.000 brutto. Vi som agare ska plocka ut runt 12.000-13.000 netto i manaden.

Edit: Vi omsatter mellan 200.000-230.000kr/manaden for detta bolag och siffrorna pekar uppat. Min prognos ar att arsomsattningen for 2011 ska landa pa mellan 2,5-2,6 miljoner. Med tre anstallda pa heltid med en nettolon som visar foljande.

x 13.000kr/manaden (brutto 15.000)
x 16.000kr/manaden (brutto 22.000)
x 16.000kr/manaden (brutto 22.000)

Om jag da har raknat ratt sa tacker omsattingen per manad varje anstallds lon ovan.

He, He, Jag är villig att ge dig både rätt och fel. Jag hade inte särskilt specificerat semesterlönetillägget, men det var med i årslönekostnaden på 366000 i exemplet ovan. Eftersom jag multiplicerade månadslönen med 12,2 och inte 12,0. Har även lagt till det i inlägget ovan.

Ditt företags årslönekostnad blir då (15000+22000+22000)*12,2*1,5 => 1 079 700 kr, dvs i snitt 89975 kr/månad.
Glöm inte de övriga fasta kostnaderna som en rimlig nivå kan vara 3*150 000 kr dvs 450 000 kr. Du får då en total kostnad för dina anställda med ca 1 529 700 kr, dvs 127 475 kr/månad.

(det här inlägget är under bearbetning, måste kolla beräkning med kollektivavtalen....)

Som ett tillägg till denna diskussion så kan vi ta upp hur man beräknar att semesterersättningen ska vara just 12% när man har 25 dagars semester.

Provar jag med formeln 25 dagar/0,12 så får jag 208,33333 årsarbetsdagar exkl semester. Det verkar som lagstiftaren har räknat på ett snitt av 208,33333 arbetsdagar per år, dvs att det finns totalt 233,33333 dagar att endera jobba eller semestra på.

Tar man 25 dagar(5v)/208,33333 så får man exakt 12%
Tar man 27 dagar(5v2d)/206,33333 så får man ungefär 13,08562%
Tar man 28 dagar(5v3d)/205,33333 så får man ungefär 13,63636%
Tar man 30 dagar(6v)/203,33333 så får man ungefär 14,75409%
Tar man 35 dagar(7v)/198,33333 så får man ungefär 17,64705%
Tar man 40 dagar(8v)/193,33333 så får man ungefär 20,68965%
Tar man 45 dagar(9v)/188,33333 så får man ungefär 23,8938%

Enligt statliga avtal så brukar man ha 30 dagar som minst (men mellanliggande lördagar räknas som semesterdag om man tar ut en semester fre-mån).
Sen får de en vecka extra vid 40 (35 dagar), 50 (40 dagar) och 60 (45 dagar) år.

Inom försäkringsbranchen har man inga halvdagar (dag före röd dag) utan är alltid hellediga då (undantag är kristi flygare då man flyttar den lediga dagen till klämdagen).

För de som har 25 dagars semester räknar men 25 dagar/12% dvs 208,33333 dagar som årsarbetstid (dvs 1667 timmar). Det kommer då att visa att man har totalt 233,33333 dagar *8 timmar => 1867 timmar per år.

Conny.

12,2 är semestersättning. Vad är 1,5 för något som du använder i din beräkning? Om jag har räknat rätt så täcker inkomsterna bolagets utgifter :) Jag fyller nämligen i en likviditetsbudget för 2011 och 2012.

Jag har nämligen kommit fram till att lön och sociala kostnader uppgår till 1.387.815 kr/år inkl. min egen lön. Lönekostnaderna för mig uppgår per år till 274.500 kr.

Har jag missat något i denna diskussionen?

Försäkringar, pensionskonstnader, ev kostnader för kollektivavtal, övriga löpande kostnader beroende av verksamhet. Alla dessa kostnader finns så länge man har anställda. Har man anställda finns det även vissa krav på arbetsmiljö som ska uppfyllas som kan innebära extra kostnader.

Generellt brukar man väl räkna på en anställd att det kostar ungefär det dubbla mot vad dom ska ha i bruttolön.

Av de 50 procentenheter som man brukar lägga på som generella lönebikostnader är tjänstepension för "arbetare 7%, för tjänstemän minst 9% (men kan vara upp till 35%, vanligtvis ligger det mellan 9-17%, beroende på kollektivavtal, högre chefer brukar ligga på 35% som har mer än 10 prisbasbelopp i lön, då de inte fullt ut kan dra nytta av det allmänna pensionssystemet pga olika takregler, men att gå in på det i denna tråd verkar vara overkill). 31,42 prcentenheter är arbetsgivaravgifter.

Generellt räknar de flesta föreatg med 50% påslag för normala tjänstemän.

Lönebikostnaderna kan m a o variera från 31.42% (15,49% för ungdomar upp till 26 år, 10,21% för pensionärer födda 1938-1945, egenavgift 28,97%, särskild löneskatt vid passiv näringsverksamhet 24,26%) upp till ca 66,42%.

Utöver det så har du kostnader för telefoner, kontorsarbetsplatser, försäkringar, friskvård, "fringe benefits", arbetsverktyg (datorer, skrivare, m.m.), redovisning, fakturering, städning av lokaler, parkeringsplatser, m.m. på sammanlagt ca 150 000 kr per år per anställd. Räkna inte för lågt i budgeten, dessa kostnader kommer så småningom, ju fler anställda ni blir desto säkrare.

När jag räknar får jag företagets totala lönekostnader till 15000+22000+22000 => 59000 kr/mån.

Detta ska då multipliceras med 1,5*12,2 så får vi 1542 429 kr per år i löner och lönebikostnader. Till detta kommer 150 000 kr i fasta kostander per anställd d v s 450 000 kr (d v s 125 kr/tim). Totalkostnaden blir då 1 992 429 kr/år. Det är denna siffra du bör räkna med i din budget som en självkostnad.

Delar man det med den totalt prodktiva arbetstiden så får du en självkostnad per timme på 1 992 429/3600 d v s ca 429 kr/tim som ett genomsnitt.

De anställda med löner på 22 000 kr har en självkostnad på 461 kr/tim, medan den med 15 000 kr/mån i lön har en självkostad på 354 kr/tim.

Detta är ett schablonmässigt sätta tt beräkna självkostnaden som är den vanligaste jag sett användas.

Man kan givetvis använda "nitty-.gritty-detaljer" för att beräkna den exakta självkostnaden för en ungdom under 26 utan tjänstepe´nsion eller andra förmåner så den blir 15000*1,1549*12,2 d v s 211347 d v s 176 kr/tim + 125 kr/tim i fasta kostnader, d v s 301 kr/tim, men eftersom detta bygger på "instabil" lagstiftning så tror jag att man lurar man sig själv i längden. Man får inte vara för "girig" i sina kalkyler, då tar man risken att hela kalkylen och verksamheten med den blir ett instabilt korthus, som bygger på mickey-mouse-kalkyler.