Skyldigheter som arbetsgivare?
 

Hej!

Utgå ifrån att inget kollektivavtal finns eller skall tecknas, befattning tjänsteman, fast lön tillämpas och tillsvidare-/provanställning 6mån.

1. Vad har en arbetsgivare för skyldigheter till sina anställda? Måste man teckna vissa försäkringar? Pension eller "något annat"? (ingår inte allt detta i arbetsgivaravgifterna?)

2. Kan någon förklara hur detta med semesterlön fungerar. Betalar man ut en viss procentsats extra vid varje löneutbetalning?

3. I anställningsavtalet ska det anges semestervillkor(semesterlön). Vad brukar vanligtvis anges där?

4. Utöver att anmäla sig som arbetsgivare till skatteverket och betala in arbetsgivaravgifter(+semesterersättning?), finns det något annan man måste göra före/under anställningen?

Tack på förhand!!

Om det inte är tillsvidareanställning så betalas semesterersättningen ut direkt. Det brukar vara 12% om jag inte minns fel.

1. Det är brukligt och att rekommendera att teckna en olycksfallsförsäkring. För tjänstemän kostar det i princip ingenting. Fora erbjuder en grundförsäkring som för något år sedan kostade 250 kr per år. Tror det beräknas på lönesumman, men det är billigt att försäkra tjänstemän för olycksfall i arbetet.

Arbetsgivaravgiften inkluderar den statliga pensionsavgiften. Det är vanligt förekommande med tjänstepension. I många fall görs dock inga avsättningar till tjänstepension för tjänstemän förrän de är 28 år eller äldre.

2. Du är lite oklar med anställningsformen. En provanställning är tänkt att övergå i en tillsvidare anställning. Semestern regleras av semesterlagen. Den anställde har rätt till fem veckors semester per kalenderår. I normalfallet betalas semesterersättning ut under ledigheten - det är vanligt att semesterersättning betalas i förskott om den inte intjänats - då brukar det regleras på slutlönen istället.

Så om det är en tillsvidareanställning eller provanställning ska du inte betala ut någon semesterersättning förrän personen är ledig.

När personen slutar betalar du ut semesterersättningen i samband med slutlönen. Semesterersättningen är 12% av bruttolönen.

Om det är en kortare anställning, timanställning eller liknande kan semesterersättningen betalas direkt på lönen varje månad. Alternativt betalas intjänad semesterersättning för föregående år i början av varje nytt år (normalt i samband med månadslön).

När anställningen upphör regleras semesterersättningen på slutlönen.

3. Se ovan. Man brukar skriva "5 veckors semester" och om semestern är i förskott eller inte.

4. Du måste anmäla lediga platser till Arbetsförmedlingen ;)

Ang punkt 4.
Skyldig att anmäla lediga platser till Arbetsförmedlingen.

Försvann inte den regeln för nåt år sen? AF har ju knappt några seriösa jobbannonser kvar och jobb som man hittar på tex Monster eller StepStone går inte ens hitta på AF egna hemsida.

Jag har noterat att det var många som inte kände till regeln; men jag känner inte till om den tagits bort.

Den regeln är nog borta. Däremot måste man anmäla varsel av minst fem personer i samma län.

Tack för bra svar!!

1. Så tjänstepension och försäkringar är valfritt?

2. a) Om man anställer en person 1a januari 2011. Hur många dagar semester har den anställde rätt till under 2011? (Vad jag förstår det som så har den anställde först rätt till 5 veckor året efter?)
b) Om det är en tillsvidareanställning, betalar jag då ut semesterersättningen i form av ett engångsbelopp på 12% av bruttolönen som den anställde tjänat ihop fram tills semestern?

3. a) Brukar man vanligtvis ge 5 veckors semester eller brukar man ge fler dagar?
b) Utöver 5 veckors semester. Bör man ange något mer i anställningsavtalet kring just semestervillkor/semesterlön?

4. Utöver arbetsgivaravgifter, finns det något annat jag behöver "betala in" för mina anställda?

Den anställde har alltid rätt till 5 veckors semester per år, men inte nödvändigtvis betald semester. I många fall tillämpar man förskottssemester, och då blir den betald från början, men om man som arbetsgivare inte vill vara så generös, eller om man inte tänker sig att anställningen ska vara långsiktig, kör man med intjänad semester.

Det innebär att man måste jobba en viss tid för att få en betald semesterdag. Kan inte den exakta uträkningen, någon annan fyller säkert på.

Jonny:

Lag (1976:157) om skyldighet för arbetsgivare att anmäla ledig plats till den offentliga arbetsförmedlingen upphävdes 2007. Räcker med statlig inblandning i verksamheterna ändå...

Angående Fora så tror jag du minns hur roligt det var att slippa loss ur deras klor...? Har du glömt det? Nåväl, försäkringar är bra att ha och genom de olika företagarordanisationerna kan man teckna väldigt bra och relativt billiga försäkringar, men de flesta föräskringsbolagen kan säkert erbjuda det också

Problemet är väl att det kostar ett par tusen för att spara någon hundring på försäkringen. Jag har hittills inte lyckats förstå vitsen med företagarorganisationerna.

Foras försäkring är standard och billig. Om det finns andra alternativ som är bättre känner jag inte till. Vilka försäkringar har du tecknat för dina anställda?

Sant, det kostar pengar att vara med i företagarorganisationerna, men jag tycker de fungerar bra som lobbyorganisationer och man får fina fördelar hos Företagarna, de har gratis juristhjälp till exempel och annat "bra-att-ha".

Fora är kanske billigt, men som du kanske minns var det ett elände att avsluta avtalet med dem...

Vi har ansvarsförsäkringar, olycksfallsförsäkringar, sjukförsäkringar och pensionsförsäkringar. Går säkert att försäkra mer, men vet inte riktigt om det tiillför så mycket.

Handels har 13%. Men det kanske ar olika fran fack till fack.

Det är 12% enligt lag.

Minst 12% för tydlighetens skull :)

Det är också beroende på hur lång semester den anställde har enlig lagen så är 12 % minimum vid 25 dagars semester, har man 30 dagar semester så är semesterersättningen i motsvarande grad högre.

Intjänad semester vid månadslön är väl 2,25 dagar per månad. Avräkningen
görs antingen siste mars eller siste april (osäker vilken dag).

Så blir man anställd 1 januari och vill ha semester i juli så borde det bli någonstans
runt 7-9 dagars betald semester.

Nej, så funkar det inte alls.

Börjar man den 1:a januari så har man rätt till minst 25 dagars betald semester som får tas ut under "intjänandeåret" dvs det år man börjar jobba.

Många företag tillämpar principen att man får ta ut semestern när som helst under året, men vissa ha kravet att ett visst antal veckor (2-4) måste tas ut under sommarhalvåret. De flesta jag jobbat på använde kalenderår för både intjänandeår och semesterår.

De flesta företag betalar dessutom ut lönen som vanligt under den tid man är på semester. Sen redovisas på lönespecifikationen hur många dagar semester man tagit ut och så får man en liten skvätt extra på nästa lönespec "semesterlönetillägg" på några kronor.

Semester som man inte tagit ut vid årsskiftet får man en extra bonus för som jag inte minns vad den kallas, men semesterdagarna är kvar till när man har möjlighet att ta ut dem.

Däremot finns en möjlighet att hindra uttag av semester under en provanställningsperiod. Arbetstagaren har rätt att ta ut inarbetad semester efter provanställningsperioden. Eller om man inte får fortsätta så har arbetstagaren rätt att få ut semestern i pengar.

Conny nu pratar du om förskottssemester. Förskottssemester innebär att semesterår och intjänandeår är samma år.

En anställd har rätt till fem veckors semester men den måste inte vara betald. Utan förskottssemester så får du alltså vara ledig fem veckor men får ingen ersättning. Först året därefter har du fem veckor betald semester att ta ut.

Normalt brukar dock någon form av förskottssemster tillämpas.

Jonny har helt rätt. Conny har dessutom fel när han säger att semesteråret kan vara lite vadsomhelst, det är alltid tiden från och med den 1 april ett år till och med den 31 mars påföljande år. Allt enligt Semesterlagen, §3.

Det är knepigt som tusan, men om man skaffar sig ett enkelt löneprogram brukar det ta hand om allting.

Conny:
Förskottssemester får du betala tillbaka om du frivilligt slutar din anställning
inom de fem första åren.

(Finns säkert undantag men jag har hittils inte hört ett enda som inte kör på 5 år)

Med ersättning enligt semesterlagen får du för varje uttagen betald semesterdag ersättning motsvarande dagslön + 0,8% alltså 100,8% av ordinarie dagslön för varje semesterdag. Om det beräknas på annat än 12% och 25 dagar blir det andra siffror.

Det låter som något från ett kollektivavtal möjligen. Har aldrig varit med om eller hört talas om något sådant.

Praxis är dessutom att semestern regleras i samband med slutlön när anställningen avslutas. Har du intjänade semesterdagar kvar betalas de ut kontant och har du tagit ut fler semesterdagar än du tjänat in dras de av.

Jag har aldrig jobbat för en arbetsgivare som jag inte fått rätt till 5 veckors semester samma år som jag börjat (om jag börjat 1:a januari).

När jag börjat 12:e augusti så har man bara räknat ner antalet betalda semesterdagar proportionerligt.

Har aldrig hört någon i min bekantskapskrets som inte fått använda sin semester samma år som den intjänats.

Enligt semsterlagen får arbetsgivaren begränsa uttaget av semester så semesteruttaget sker under sommarhalvåret men, deflesta arbetsgivare brukar vara genereösa och tillåta att man tar ut semestern när som helst under året, så har det varit hos alla arbetsgivare jag arbetat för sen 1984.

Arbetsgivaren är inte alls tvungen att begränsa semesteruttaget utan det är fritt fram att vara generösare än semesterlagen (som definierar en miniminivå).

Du har helt fel när du säger att semesteråret är så snävt begränsat. I semesterlagen finns en miniminivå, men de flesta arbetsgivare har generösare förusättningar så att semestern får tas ut när som helst under året.

Det är till och med så att för exempelvis statligt anställda som tar ut semester under vinterhalvåret så får de extra semesterdagar för att skapa en jämnare bemanningssitauation under året. Så det du skriver är helt enkelt helt fel i praktiken.

Vad har du för stöd för detta?

Jag kan instämma i att man får betala tillbaks semester man tagit ut om man slutar innan man tjänat ihop semestern men inte om jag slutar inom 5 år (och har jobbat heltid). Jag förstår inte var du fått det ifrån? referens?

De siffrorna känner jag igen så det stämmer nog ganska bra.


Ja, det är enligt de flesta kollektivavtal, dvs enligt marknadsmässiga anställningsvillkor. Jag har jobbat både statligt och i försäkringsbolag som anställd och det var liknande villkor i båda fallen.

Detta villkor finns med för att den anställde ska få kompensation när denne inte kunnat ta ut hela sin semester under intjänandeåret. Arbetsgivaren har då m a o brustit i sin planering och det kompenseras arbetstagaren för.

Detta i sig motsäger missuppfattningen att intjänandeåret normalt är året före semesteråret, vilket det normalt inte är utan det brukar vara samma år, enligt marknadsmässiga anställningsvillkor. Även om semesterlagen säger något annat.


Det stämmer också.

Conny, intjänandeåret är alltid före semesteråret, men arbetsgivaen kan givetvis låta anställda få nyttja intjänad semester tidigare och den anställde har ju alltid rätt till sin semester, fast obetald.



Införd 2009-12-18 gm SFS 2009:1439, ikraft 2010-04-01, överg.best.

Semesterår och intjänandeår
3 § Med semesterår avses tiden från och med den 1 april ett år till och med den 31 mars påföljande år. Motsvarande tid närmast före ett semesterår kalllas intjänandeår. Lag (2009:1439).

Läs mina inlägg igen så ser du att jag pratar om marknadsmässiga villkor, inte vad semesterklagen har för minimikrav.

Men Conny, du får skilja på semesterår och när man tar ut sin semester och att semesterdagar kan sparas mellan semesterår.

Vilka villkor som gällde på Skatteverket på 80-talet är väl inte särskilt relevant? Statligt anställda brukar ha speciella semesterförmåner och det är vanligt att personalen får extra semesterdagar när de uppnår en viss ålder. Det förekommer i princip inte i övrigt.

Jag tror du behöver uppdatera dig om vad som är marknadsmässiga villkor.
Som jag skrev är det vanligt förekommande med förskottssemester, men det är på intet sätt något kvar.

Så länge inte arbetsgivaren tecknat ett kollektivavtal är det helt irrelevant vad dessa innehåller.

Semesteråret är fast definierat, och har inte så mycket med någonting alls att göra om man tillämpar förskottssemester. Många tillämpar förskottssemester, men långtifrån alla arbetsgivare.

Diskussionen i tråden handlar om en arbetsgivarens definitiva skyldigheter, inte om att man kan erbjuda bättre villkor än detta. Såklart kan man erbjuda mer än vad som lagen kräver.

Jonny har sammanfattat det bra i tråden, Conny har sammanfattat hur det kan vara bra. Är man bara ute efter "en billig anställd" så behöver man inte erbjuda förskottssemester, inte teckna någon försäkring och inte erbjuda någon extra pensionsdeal.

Det blir troligen svårare att hitta erfaren personal, framförallt specialistkompetens, men det är inte alltid det behövs eller det ens är vad som söks.

Värt att tilläggas är också att arbetstagare sällan har koll på tjänstepension, semestervillkor och liknande. Om arbetsgivaren erbjuder extra förmånliga villkor bör detta förmodligen poängteras i samband med rekryteringen.