Nej, men utan regleringar kommer definitivt arbetsförhållandena försämras avsevärt. Företag finns inte i första hand för att hjälpa andra får jobb så att de kan tjäna pengar utan för att tjäna pengar åt dess ägare.
Utan regleringar blir den väldig maktobalans mellan arbetsgivare och arbetstagare. Det är svårt att förhanda med arbetsgivaren efter det är den som gör att du kan få mat på bordet. Så fort det blir en förhandling kan arbetsgivaren hota med att sparka personalen om de inte går med på försämrade villkor. Vill de då ha kvar sina jobb så är det ju bara att acceptera sämre de förhållandena eller sluta jobbet. Det är mycket enklare att ersätta en arbetstagare för arbetsgivaren än vad det är att för arbetstagaren att hitta en ny arbetsgivare och det påverkar ju mycket mer när man helt plötsligt inte får någon lön alls.

Visst kan man konkurrera om arbetskraften med bättre villkor, men det är ju väldigt naivt att tro att den nivån vi har idag skulle vara kvar om arbetsgivarna fick bestämma som de ville.

Såklart att man ska få konkurrera med andra på marknaden, men konkurrensen måste då regleras så att det sker på ett schysst sätt. Då behövs det ju såklart lagar för att förhindra att man gör vad som helst för att sabotera för sin konkurrenter.
Jag tycker inte att det är rätt att man ska kunna slå sig in på en marknad genom att överetablera den och tycka ner priserna bara för slå ut konkurrensen bara för att man har mest pengar att pumpa in och kan ta stora försluter.

Men är det verkligen en önskvärd utveckling att allt nästan allt ägs av stora företag/koncerner inom varje bransch?
Jag skulle då mycket hellre se att det var många småföretag än att det är ett fåtal stora som äger allt. Jag tror det skulle bli en mycket hälsosammare konkurrenssituation då.

Visst ska konkurrenter få konkurrera. Ni har en märklig slutledningsförmåga måste jag säga. Återigen är det något jag aldrig sagt ett ord om... Vi har redan mängder med lagar som reglerar marknaden, det betyder givetvis inte att företag inte kan konkurrera med varandra.

Alltså, på marknad kommer nog alltid fackföreningar uppstå. Dessa föreningar/intressegrupper kommer kunna ställa krav mot sina arbetsgivare. En arbetsgivare hotar nog ogärna mer parten av sin personal med uppsägning om de inte går med på nya villkor.

För det är inte alls enklare att hitta nya arbetstagare i stora mängder än vad är det är för den stora mängden arbetstagare att hitta nya arbetsgivare. Rekrytering tar tid och är väldigt kostsamt även om det så är montörer på Saab, lokalvårdare eller seniora it-konsulter.

Problemet är att man idag har lagstiftat om väldigt många utav de krav fackföreningar har ställt mot sina arbetsgivare förr i tiden t ex. kollektivavtal och las.

Ett kollektivavtal behöver inte vara dåligt eller fel. Jag har svårt att tänka mig en arbetsmarknad där ett kollektivavtal inte skulle uppstå förr eller senare. Felet är att det regleras och skyddas utav staten. Det innebär dels att individens frihet att välja själv går förlorad, dels att de mekanismer som kan korrigera ett icke fungerande system sätts ur spel.

Tänk om det t ex. vore möjligt att gå ur facket och ta ett jobb till en lägre lön än vad kollektivavtalet tillåter. Då skulle säkerligen flera långtidsarbetslöa göra det. Och skulle det bli många, skulle facket behöva tänka om ifråga om vilken nivå på lägstalönen som faktiskt är rimlig. Men det kan i praktiken tyvärr inte bli så eftersom kollektivavtalen skyddas i MBL (Medbestämmandelagen).


Fast då är det inte en marknad. Det är planekonomi.

Ja det är en önskvärd utveckling om marknaden vill det. Vill inte marknaden det, reglerar marknaden det.

Fast det är ju lite värre för den som förlorar sitt jobb än företaget som blir av med en anställd. Den anställde förlorar hela sin inkomst medan arbetsgivaren får en anställd för lite som de kan kompensera för genom att beordra övertid eller bara ändra om lite i schemaläggningen. När det gäller mer kvalificerade jobb är det ju en lite annan sak då arbetstagaren kan konkurrera med kunskap som kanske inte är så enkel att ersätta. Okvalificerad arbetskraft är inte speciellt svårt att hitta.
Det är där vi hamnar om alla måste förhandla om sin egen lön individuellt. Arbetsgivaren kommer alltid ha överhanden.


Ja, eller så sänks då allas löner till den nivån och vinsten i bolagen ökar på bekostnad av alla som har jobb. Det är ju det "marknaden"(a.k.a. de som har mest pengar) vill.

Måste säga som tartareandesire här, du har verkligen en märklig slutledningsförmåga. Bara för att en marknad är reglerad på vissa sätt är det inte en planekonomi.

Fast du missar en sak. Det finns människor som är en del av denna marknad. Människor vill ha det bra och ställer därför krav. Det kommer därför alltid finnas motsättningar och vissa kommer råka illa ut, även i den helt fria och oreglerade marknaden. Tar man bort den mänskliga faktorn så är de allra flesta utopier helt realistiska.

Off topic, men utifrån det du skrivit i det här ämnet så känns det som att du är väldigt röd och är facklig medlem eller kanske tom fackligt engagerad.

Var ju inte vad du sa första gången. Du hävdade att arbetsgivaren skulle köra över alla sina anställda och hota dem med uppsägning om de inte gick med på nya villkor.

Att en enskild individ inte går med på nya villkor medan alla andra gör tyder ju på att den är tämligen ganska ensam om att tycka så. Då har man nog gjort sitt val kan jag tycka. Då hjälper ju faktiskt inte ens ett fackförbund.

På en fungerande marknad är dessutom arbetslöshet väldigt ovanligt, självklart kan man gå arbetslös någon månad mellan två jobb. Men att man som idag går arbetslös, månad efter månad och år efter år tyder på att något är väldigt fel med det system vi har idag.


Ja, tänkt vad hemskt att arbetslösa får jobb och bolaget som anställer gör högre vinster, nej usch och fy... För andra kan en sänkt lön kan förvisso bli en effekt om det visar sig vara så att ens lön är alldeles för hög sett till hur marknaden verkligen ser ut. Ta t ex. Saab, anställda där tror jag har en helt orimlig lön sett till marknaden. Då måste man förr eller senare om man vill behålla sitt jobb antagligen ta en lägre lön.


Vad svarar du på? Vad jag sa var att vill inte marknaden ha Media Markt, så köper de hos Siba eller OnOff istället. Då har alltså marknaden reglerat det. De mindre aktörerna överlever, eftersom det är den utvecklingen marknaden vill se.

OnOff är inte heller en liten aktör. Med 67 butiker i Sverige kan de knappast kallas "små". Jag har fortfarande inte sett något argument för att de ska räddas från Media Markt och andra utländska firmor. Media Markt anställer också svensk personal, till exempel de om blir av med jobbet när andra aktörer lägger ner sin verksamhet.

Här är ett par andra utländska firmor som etablerat sig på hemelektronikmarknaden i Sverige:

* Expert (Schweiz)
* Webhallen (tillhör Fotovista SA, Frankrike)
* Komplett (Norge)
* Misco (tillhör Systemax, USA)

Ikea har byggt upp sitt imperium på att sälja billiga möbler, ofta under andra möbelkedjors inköpspriser. Många små möbelförsäljare har gått i konkurs. Enligt resonemanget att man inte får priskonkurrera ut alla andra små aktörer skulle Ikea idag inte få finnas.
Clas Ohlson har slagit ut många små verktygsförsäljare genom att sälja billiga verktyg.
Detta är sådant som händer på en marknad där kunden vill ha lägre priser (notera att alla kunder inte vill ha lägre priser, och att det finns kunder som vill ha andra värden, så nog finns det en marknad för andra typer av aktörer än lågprisbutiker). Notera också att Media Markt inte alltid har speciellt låga priser - det är nästan bara lockvarorna som är billigare än e-handlarnas priser.

Den vanligaste typen av konkurrenslagar innebär att den största aktören på en marknad inte får missbruka sin ställning i syfte att hindra konkurrens. Det brukar inte vara priset som regleras då, men olika typer av konkurrenshindrande avtal. Om Media Markt till exempel avtalar med sina underleverantörer om att de inte får sälja till OnOff eller Siba, då vore det en konkurrenshindrande åtgärd. Likaså om Media Markt avtalar om vilka priser leverantören ska använda mot andra kunder.

Emil, det handlar inte på något vis om att skydda svenska företag utan att ge så rättvisa förutsättningar som möjligt så att det finns utrymme för en diversifierad marknad. Sedan kvittar det om företaget är från Sverige, USA, Zimbabwe eller Nepal.

Familjen som äger OnOff har flertalet bolag ihop med familjen som äger Siba.

Några av dem bolag är:
* Resurs bank
* Order hemelektronik ( Distributör )
* Solidförsäkningar

Nu när Onoff försvinner kan man ju fundera på vad som händer med dessa bolag då OnOff var en stor kund till dem, och kommer det att påverka Siba?

IKEA och Clas Ohlsson är ju något helt annat.
När det gäller IKEA så är det ju en innovation/idé som från början gjorde att de kunde hålla mycket lägre priser än konkurrenterna. De levererade nämligen möblerna omonterade i tunna packet vilket sparar massa pengar när det gäller både logistik och montering. Sedan får kunderna plocka varorna direkt i lagerhyllorna vilket sparar ännu mer pengar. Sådana idéer gör ju såklart att man kan få ett lägre pris till kunden. När det gäller hemelektronikkedjorna så har de ju, mer eller mindre, exakt samma sortiment och exakt samma affärsidé/-modell.

Men den viktigaste saken som skiljer är att de inte haft i sin strategi att medvetet gå i förlust år efter år bara för att slå ut konkurrensen. De har bara velat sälja billiga varor och tjäna pengar på det hela vägen. Så länge de kan bedriva sin verksamhet på hälsosamt sätt(gå med vinst) inom en viss marknad så får de gärna pressa priserna hur mycket helst.

Jag anser att man missbrukar sin domminerade ställning om man går in på en marknad med inställningen att slå ut konkurrenter genom att pressa ned priserna så att man går med förlust bara för att man har de ekonomiska musklerna som inte konkurrenterna har. Hur är det inte att utnyttja sin ställning?