En vanlig tabbe man gjorde förr är att de anställt någon med bra betyg från en fin universitetsutbildning. Vad de inte tänkte på är att det tills rätt nyligen gick att klara av en civ-ing utbildning utan att ha nån form av social kompetens. Visst man får en överjävlig programmerare, men h*n fungerar inte i grupp. (ja lite generaliserat)

Sen finns det många open source-hjältar som lägger mycket arbetstid på att vara aktiva inom sitt kontaktnät istället för att syssla med jobbgrejer, men det och sociala kompetensen ovan är ledarskapsfrågor. Det går inte bara att anställa folk för att "koda lite..", slänga åt dem en bild och förvänta sig att få bra resultat. Visst, vill man göra ett råplagiat så är det ju bara att skicka en länk och säga "bygg en sån här sajt..." men ofta vill man ju göra något som inte finns redan, och då måste ju ägarens /uppdragsgivarens vision och prioritering vara klar och dessutom tydligt kommunicerad. Visst, då tar det mer av uppdragsgivarens tid, men det blir klart kortare utvecklingstid och bättre resultat.

Vilken utbildning som är bättre beror nog till stor del på vad man är ute efter, gäller det bara att skriva kod så är nog en KY minst lika bra, men om du har behov av någon som ska ta fram nya algoritmer el liknande så är nog universitetsutbildning bättre. En KY utbildning är mer praktiskt inriktad medans en universitetsutbildning går in betydligt djupare på teorin.

Ok. För mig är NÖRD den högsta komplimang en utvecklare kan få. För mig är det en mycket kompetent kille eller tjej för den delen, men vad du kan få ur en sådan människa rent jobbmässigt beror MYCKET på hur duktig DU är som arbetsledare. Om du kan få den personen att jobba i grupp beror mycket på dig själv också.

Ang universitetsutbildning eller inte och kunskap....
Jag kan bara säga att jag har 180 poäng datateknik och programmerar, men vore jag hälften så duktig utvecklare som min man som är självlärd nörd så vore jag överlycklig. Han är riktigt vass!

Det nördarna har som jag saknar hos en del universitetskillar, är en förmåga att leva data och teknik och när de utvecklar saker tänker de ofta utanför lådan och ser problemen redan innan de framkommer. De har också en slags yrkesheder som gör att lösa ett problem är en ren principsak, det bara ska gå, misslyckas finns inte helt enkelt.

För att få en duktig utvecklare blanda 1 del inställning, 1 del kunskap och 1 del intresse, så får du en bra utecklare. Universitetspoäng eller inte.

För att hitta dem, skapa via udda platsannonser, tänk google och deras rebusar, leta via kontakter. Det finns en förening i Sverige, unga forskare. När jag var yngre hittade man många av den typen människor där, och många av dessa gamla UF killar och tjejer är numer mycket duktiga utvecklare.

För att behålla dem när du hittat dem, gör som jag gift dig med dem :-)

Skämt åsido, för att behålla dem i yrkslivet, uppskatta dem och tala om det, ge fedback, var intresserad på riktigt av vad de gör, inte bara sådär är det klart snart intresserad...

En sak som kan vara värt att nämna är att högskoleingenjör (och ofta även magister som påbyggnad) är mer praktiskt än civilingenjör som är mer teoretiskt, åtminstone enligt min erfarenhet.

Systemvetare / Datavetare / Dataingenjörer är helt totalt olika utbildningar dels sinsemellan och beroende på studieort. Systemvetare i Umeå behövde knappt använda datorer, det var mer design, User Experience (Human Machine interaction som det hette på den tiden), organisationsteori och annat icke-tekniskt. Civ. ingenjörerna där uppe hade mycket matte samt kodade från C/C++ ner på kretsnivå (från systemprogrammering, operativsystem, kompilatorteknik, parallella beräkningar till kurser i digitalteknik och analog kretsteknik) lightvarianten Datavetenskapliga programmet som jag läste på gjorde samma som Civ. ingarna förutom analog kretsteknik och digitalteknik medan Dataingenjörer drog kabel och konfigurerade nätverk. Så var det på min tid, dvs mellan 1994 och 1997 På andra lärosäten såg det helt annorlunda ut och jag gissar att det inte är likadant i Umeå idag som det var då.

Gå på referenser och intervjuer i rekryteringsarbetet. "Högskoleutbildad" kan betyda så många olika saker.