Ja, det funkar, skillnaden mellan kontantkvitto/nota och kontantfaktura är huivudsakligen att på fakturan krävs att köparens namn och adress (så man kan identifiera köparen) finns med på fakturan. På kontantkvitto/kontantnota brukar dessa uppgifter normalt inte finnas med, därav det strängare kravet på fysiska attiraljer för att undvika manipulation/fiffel.

Om det finns en köpare med på fakturan så kan ju skattmasen dubbelkolla med köparen att de verkligen har köpt det som står på fakturan (om det är en svensk kund).

Ett prisbasbelopp är 42 800 SEK så 4 basbelopp är 171 200 SEK för 2009.


Som SimonP skriver så kan man sälja för 10 000 000 SEK mot faktura/kontantfaktura OCH maximalt 171 200 SEK (4 prisbasbelopp).


http://www.skatteverket.se/funktione...800011856.html

Innebär det att det skulle räcka att enbart köparens person- eller organisationsnummer står på en kontantfaktura (eller vanlig faktura för den delen)? Det går ju snabbare att knappa in 10 siffror än namn och adress.

Och vem kommer lämna ut sitt personnummer till en främling
bakom en kassadisk?!

Det är nog många som inte skulle göra det, men det beror väl på upplägget och vad man köper. Om man i en elektronikaffär blir ombedd att knappa in sitt personnummer för garantins skull är det nog många som skulle göra det.

Det kan även vara så att en del skulle föredra att själva knappa in sitt personnummer istället för att säga namn och adress (som man ofta får göra idag om man köper något lite dyrare) så att andra kunder hör.

Egentligen var jag mest nyfiken på om det skulle räcka med personnummer som enda kunduppgift på en kontantfaktura.

Alla som handlar med kreditkort när butiken inte använder pinkod.

Källa: www.vismaspcs.se (Visma Infoline) 2009-10-29

"Många företagare kan slippa nya kassaapparater
Inför årsskiftet kan närmare 50.000 småföretagare, helt i onödan, komma att investera i nya dyra kassaapparater. De kan i stället direktfakturera kunderna. Men denna fullt lagliga möjlighet är okänd för många företagare.
Den nya lagen om kassaregister börjar gälla från den 1 januari 2010 och innebär att varje kassaapparat måste ha en särskild kontrollenhet som företagaren själv får bekosta. Syftet är att förenkla Skatteverkets kontroll, förhindra svarthandel och gynna fri konkurrens.

– Tanken med lagstiftningen är god, men genomförandet drabbar alltför ensidigt redan hårt ansatta småföretagare, säger Rolf Dahlberg, vd för Visma Spcs.

Enkelt och billigt alternativ
Rolf Dahlberg, som var med att starta debatten kring den nya lagen redan i vintras, påpekar att det finns ett enkelt, billigt och begripligt alternativ.

– Företagaren skriver helt enkelt en faktura som kunden betalar på plats. Då krävs varken kassaapparat eller dyr kontrollenhet. Försäljningen kontrolleras istället genom bokföringen, säger han.

Den här möjligheten finns framför allt i verksamheter där man har få kunder under en dag och därmed har tid att skriva en faktura medan kunden väntar. Det gäller till exempel frisörer, massörer, skönhetssalonger och sjukgymnaster.

I hela landet finns 46.389 företag av den här typen, enligt kreditupplysningsföretaget UC. Det innebär att ungefär en fjärdedel av de 200.000 företag som enligt Skatteverket berörs av den nya lagen kan klara sig utan att investera i nya kassaregister.

Okänt för väldigt många
– Möjligheten att direktfakturera kunden är okänd för de flesta och det gör att småföretagare riskerar att köpa nya kassaapparater i onödan – inte minst därför att informationen om alternativet med faktura inte lyfts fram tillräckligt, säger Rolf Dahlberg.

Kravet på kontrollenhet kan kosta ett företag upp till 20.000 kronor per kassaapparat. Lagen om kassaregister omfattar de flesta företag som säljer varor och tjänster mot betalning med kontanter eller kontokort, och som har en årsomsättning på mer än 170.000 kronor. Det fullt lagliga alternativet med faktura omfattas av den redan gällande Bokföringslagen."

Tack för at du tog upp detta,du sparade mig precis en sån kassa.
:-D (Y)