Låter bekant det där. Heter läraren Terje?

Hur fungerar det med lärare som är 20-25 år? Är du själv 19 år så borde du gå sista året på gymnasiet eller högskola? En gymnasielärare har minst en högskoleutbildning på 180 poäng (4.5år) och en högskolelärare ännu längre givetvis. Skulle man hoppa på högskoleutbildning direkt efter gymnasiet så borde man som yngst vara 23-24år eller är det sådan brist på gymnasielärare/högskolelärare att de plockar in folk utan färdig utbildning (verkar väldigt konstigt på en friskola).

Jag tror inte att "vara en i gänget" fungerar för alla lärare och det har jag full förstående för, för många är det viktigt att distansiera sin yrkesroll från sitt privata jag.

Att lärare inte kan erkänna när de har fel är dock riktigt sorgligt, även att kommunikationen verkar vara så dålig på din skola. Borde man inte kunna påverka sådant med en öppen diskussion på en friskola? (iaf. påverka mer än på en vanlig skola?)

Jag har precis slutat på min gymnasiefriskola, där hade vi ett par IT-konsulter istället för lärare som var 22-25 år som undervisade i programmering och lokala nätverk. Dock så har skolan varit nystartad(5 år nu) och har börjat skicka de obehöriga lärarna på pedagogikkurser hos lärarhögskolan med mera. För att höjja standarden. Men jag måste säga att det är dessa lärare som var bäst, dock efter pedagogkurserna så blev de sämre! Tror man får mer kontakt med en ickepedagog än en pedagog. Oftast är det så att en pedagog är strängare och ser bara till förpliktelserna att lära ut, om någon störde så ut ur rummet, till skillnad från de behöriga lärarna som bara sa åt eleven att vara lite tystare.. Vad lär sig folk på Lärarhögskolan egentligen?

Nja jag sa heller inte att man skulle stänga av dem men måste man välja mellan pest eller kolera så väljer jag hellre att de elever som vill lära sig ska ha en chans att göra det också. Vissa elever kan helt enkelt inte gå i vanliga klasser, alltså större grupper. Det är ju här problemen uppstår. Man kan inte ha en sk. OBS-klass med 15+ stökiga elever. Det blir bara skit av allting. De elever som är där för att de behöver extra stöd får det inte för att läraren har fullt upp med att hålla bråkiga elever i schack. Sen är det också så att elever med konstaterad ADHD eller liknande problem ibland hamnar i vanlig skola pga. att deras föräldrar inte vill att deras barn ska ses som annorlunda eller på något sätt ens i närheten av att vara handikappad - vilket de verkar anse vara något fult eller skambelagt. Nej, det enda sättet att lösa problemet är att ta bort några led i beslutsvägarna och dessutom ge skolorna mer pengar som är öronmärkta till specialundervisning i specialskolor/klasser.

Hubbert: En 2:a är ett betyg som faktiskt är värt mer än IG. De flesta ämnen jag har studerat betygskriterierna för ger G för samma kunskapskrav som de flesta 2:or hade förut. I vissa ämnen är det rent av löjligt hur låga kraven är på G och tittar man dessutom på vad som krävs för nästa nivå, VG, så är det lika stor skillnad som mellan det tidigare systemets svaga tvåa och en klar fyra. Ett alldeles för stort hopp tycker jag och klart inkonsekvent. Ett G i betyg har så vid omfattning att jag, tyvärr, inte anser att G duger som betyg. Jag kallar aldrig någon med G som bästa betyg till intervju. Jag vet att vi på detta sätt kan missa massor med bra folk men det tar för mycket tid att leta efter pärlor i gröpen.

I övrigt verkar de flesta vara av samma åsikt, dagens skola är usel. Vi kan bara beklaga eleverna att vi inte kan ge dem bättre utbildning.

Ja visst är en 2:a på ett sätt mer värt än ett IG då betyget 1 fanns med på skalan tidigare. Förvisso hade även läraren möjlighet att sätta ett streck i betyget också om han/hon ansåg att beyget 1 var för högt.

Ja men den är inte usel för alla. De grupper som tidigare klarat av skolan och gått vidare till högre studier påverkas inte speciellt mycket av den försämrade kvaliteten. Det är snarare så att skillnaden mellan de som kan och de som inte kan ökas än mer med dagens skolsystem.

Med det gamla systemet vet jag att det fanns många som gav betyget 2 om man bara hade tillräckligt hög närvaro. Så åtminstonde på många skolor motsvarade en svag två egentligen IG

Det är vanligare med obehöriga lärare hos friskolorna (siffror från juli 2004).

Källa: http://www.sr.se/ekot/arkiv.asp?Dage...Artikel=440273

Kan det kanske bero på att friskolorna ska ge vinst till ägarna?
Outbildade lärare -> lägre löner -> Större vinst.

Varför skulle det inte göra alla dessa saker? En skicklig och vettig lärare ser till att få med alla dessa saker. Att låta elever använda google utan att de förstår vad tex källkritik är och hur det skall använda sig av detta vore idiotiskt....

Det finns ju många ämnen i dag där det sällan finns någon ren lärarutbildning mot. Då sattsar många skolor i stället på lärare som har utbildning innom området de skall undervisa i.

Tex så på en skola jag jobbade på tidigare så anställede 6 lärare samtidigt innom webbdesign A, webbdesign B, multimedia A och multimedia B.

4 av dessa hade väldigt god lärarutbildning, samt läst några kurser innom dessa områden på högskolan/universitetet. Dessa 4a var mellan 30-40 år. 2 av dessa hade pluggat webb/multimedia i 4-5 år. De två var runt 23-25 år.

Efter första året fick 3 av de 4 lärarna med lärarutbildning sluta pga att det helt enkelt var alldeles för dåliga på sina ämnen, medans bägge de som inte hade lärarutbildning fick vara kvar....

Nja jag skulle snarare tro att det beror på att friskolorna har specialinriktningar där det nästintill är omöjligt att hita utbildae lärare så det får i stället sattsa på skickliga yrkesutövare.

Tex utbildningar i tv, radio, mediateknik, multimedia, programmering, databas. Många kan ju även vara rena yrkesubildningarna.