Jag har då inga planer om att vända mig till TV4, domänen är för bra för att sälja till dom, det var bara en tanke som slog mig när jag kikade min gästbok på sidan.
jag kommer att plocka bort bygglov från försäljning då jag fått en hel del intressanta förslag om samarbete, dessa är värda att gå igenom innan man gör något förhastat.

XTV är nog svårt att hitta köpare till, men den har börjat generera ett några kronor, så hoppas på att den ska täcka registreringsavgiften iaf, kostar ju inte många kr att ha den som den är. Blir det bra snurr så ökar ju självklart värdet på den.

Konjak värderar jag själv högst, men vet inte om jag ska sälja eller kanske fota min konjaksamling och lägga ut (idag 36 sorter) ;)

Som sagt, funderade bara generellt på vad ni tycker om värderingen,

//Kaj

När vi ändå pratar tvistlösning så vad tycker ni om beslutet om AGS.se ?

http://www.iis.se/pdf/beslut_ags.pdf

Gillar det inte själv.

I lag var frågan =) Att det finns i deras regler och villkor vet jag mycket väl men det innebär också att de kan tolka dem på lite olika sätt. För min egen del spelar det ingen större roll dock då jag nästan alltid registrerar generella domännamn.

Reglerna är kanske tydliga på vissa punkter men att skriva något sådant är ju egentligen bara trams. Vem avgör om jag har ett berättigat intresse i ett projekt eller inte. Jag kanske brinner för en sak och därför vill göra en sida om just detta.

Jo, helt klart instämmer jag inte heller med föregående inlägg att de skulle vara kristallklara utan utrymme för tolkning finns både här och där. Sen så är frågan om man har skyldighet att kolla om det finns ett företag, tv-program eller en förening som har ett liknande namn som det domännamn man vill registrera ifall man inte känner till det sedan tidigare?

Bevisbördan ligger hos den som drar igång tvisten..

Om vi vänder på kakan då, om jag hade startat upp mitt projekt redan när jag reggade domänen 2004-05-04, borde inte dom kollat upp om det redan finns en verksamhet som bedrivs aktivt med det namnet?

Alltid prat om domäner i ond tro, men har nog inte hört om någon motsatt tvist :ph34r:

Begreppet "ond tro" finns på många ställen i författningar. Ofta måste det dock utläsas motsatsvis ur begreppet "godtroende".

En kort orientering i immaterialrätt: "Bygglov" är inte ett generellt ord, utan på juridiskt fikonspråk en generisk beteckning.

Skyddade varumärken kan uppkomma på två sätt. Antingen genom registrering eller genom inarbetning. Ett ordmärke kan anses inarbetat om det är känt "inom en betydande del av omsättningskretsten", 2§3st VmL. Enligt praxis är en betydande del ungefär 30%. Registrering kan ske i Sverige genom PRV och i Europa (Sve givetvis inkluderat) genom WIPO.

Varumärkesskyddet är som huvudregel lika omfattande oavsett om det skyddas genom registrering eller inarbetning. Föredelen med registrering är dock att skyddet gäller hela Sverige (genom PRV-registrering), medan inarbetning bara gäller det geografiska område där inarbetning skett. Ett annat skäl att registrera är att den som anser sig ha inarbetat ett varumärke har bevisbördan för påståendet. Sista fördelen med registrering är att företrädesrätt vid förväxlingsbara märken är förmånligare, se 8,9§§ Varumärkeslagen.

Vad är då omsättningskretsen? Den delas in i två delar. Dels utgörs den av de personer som är verksamma inom branschen, dels av den grupp personer som kan tänkas köpa aktuell produkt eller tjänst. Eftersom "bygglov" kan vara aktuellt för i princip hela svenska befolkningen utgörs omsättningskretsen av alla i Sverige. Som någon skrev tidigare är det ett fullständigt orimiligt antagande att 30% av Sveriges befolkning skulle associera ordet "bygglov" till ett TV-program. Således kan inte TV4 kräva att få överta domänen på varumärkesrättslig grund.

30% anses vara en lägsta gräns, och vid 50% finns presumtion för inarbetning.

Dessutom: Generiska ord och beteckningar kan som huvudregel inte inarbetas överhuvudtaget. Ordet "tandkräm" kommer t.ex. uppfattas som det anger en varas art, snarare än dess komersiella ursprung (se Immaterialrätt 9e upplagan, Bernitz s 212). För inarbetning krävs så kallad säskiljningsförmåga. Kombinationer av generiska ord kan dock utgöra varumärken efter inarbetning (Ex Karlssons klister).

Vissa extremfall finns där inarbetning blivit så omfattnande att det varumärkesrättsliga skyddet försvunnit. "Thermos" var inledningsvis ett varumärke, men förknippas idag av en absolut majoritet som någon slags värmeisolerande flaska för drycker. Ingen, eller väldigt få, associerar direkt till företaget "Thermos".

En annan intressant vinkel på varumärkesrätten är att Varumärkeslagen bara skyddar mot intrång från personer eller företag i näringsverksamhet. Det betyder att, enl 4 § VmL, varumärken inte är skyddade för användning av privatpersoner. Således skulle det inte vara varumärkesrättsligt intrång att använda ett domännamn, som är registrerat varumärke, om domännamnsinnehavaren inte bedriver någon form av näringsverksamhet. Enl PRV dras gränsen för NV dock synnerligen "tight" i dessa lägen.

Det om det, som det brukar heta...