Det var ju ett ganska betydelselöst möte rent politiskt, ingen världsfred skapades, ingen världshunger och inga sjukdomar utrotades.

Däremot var det första gången i världshistorien som en sittande amerikansk president kom till Sverige för ett bilateralt möte (När George W Bush var på besök så berodde det på att han var med på ett EU-möte och Sverige råkade vara ordförandeland just det halvåret).

Detta var dock inget officiellt statsbesök eftersom det är det kungen som är "the-top-dog" för eftersom han är statschef. Nu fick kungen vara med på ett hörn i alla fall. Men markeringen var att det var mindre parad än när Portugals överhuvud kommer härnäst (på ett officiellt statsbesök lett av statschefen kungen).

Så i princip vad detta ett möte där Barack Obama hedrade Raoul Wallenberg (ger nog många judiska röster i USA, då Raoul räddade många judar i Ungern). Samt en chit-chat-middag med de nordiska regeringarnas representanter.

Inga traktat skrevs under men det blev två kommunikéer (en Svensk-amerikansk och en Nordisk-Amerikansk), det var väl i stort sett vad som hände.

Jag tror mötet i största grad var menat som en örfil åt Putin för att han har gett en tillfällig fristad för Edward Snowden.

Så Sverige kan väl tacka Putin och Edward Snowden för vårt celebra besök.

Jag drabbades också av de enorma avspärrningarna då pulsådern (E4) i norra Stockholms län var avspärrat, samt Stockholms Hjärta mitt i stan.

En Polis hade glömt sin skarpladdade pistol på damdoan på Hotellet som presidenten bodde på. En Secret Service Agent hade glömt sin "Badge" på toaletten på McDonalds. En psykiskt sjuk man hade försökt ta sig förbi avspärrningarna, men blev stoppad av polisen. Det var väl det mest dramatiska som hände.

Detta är en rätt bra video på hur annorlunda Barack Obama är: http://www.youtube.com/watch?v=13HM_96pUIo Lite uppgjort och hypat kanske, men ändå. Det är svårt att inte gilla honom.

Onekligen cool och en sympatisk image, men även en man som svikit många av sina löften.

En viss antiklimax måste jag erkänna har infunnit sig, även om jag förstås inte var så naiv att jag såg honom som en "frälsare", år 2008. I jämförelse med sin företrädare var det dock lätt att få den bilden.

Till Obamas försvar måste ändå sägas att i princip alla Obamas/Demokraters förslag har röstats ner i kongressen. Med ett enda syfte, att under den första mandatperioden få Obama att se ut som en president som inte kan hålla sina vallöften och därmet förhoppningsvis inte bli omvald.
Republikanerna har ju haft majoritet i kongressen sen sommaren 2010.

Nu lyckades ju inte denna manöver, men nerröstningarna har forsatt under andra mandatperioden av ren rutin. Amerikansk politik handar aldrig om vad man tycker är rätt eller fel. Det ENDA varje politiker tänker på är hur man ska kunna bli vald/omvald vid nästa val.

Tyvärr är det nog så att det inte går att förändra världen ensammen, inte ens om man är en av världens mest maktfulla personer. Förhoppningsvis har han lyckats förändra den på något sätt som i framtiden ger genomslag.

Visst är det så, samtidigt som Obama har "flip-floppat" i vissa frågor. Delvis är han nog tvungen.

Jag föredrar en demokratisk president framför en republikansk alla dagar i veckan. Dock tycker jag personligen att Ron Paul hade en del intressanta infallsvinklar (samtidigt som jag skarprt ogillar hans nyliberala socialpolitik och arbetslinje).

Nu har jag fallit bort från ämnet... In i skamvrån tills middagen.

Jobbar som flygledare i Örebro där det regelbundet landar AN124, C17, IL76 och en o annan B747 (dock inte AF1...). Klart läckrast av dessa är såklart AN124 och jag ser fram emot den dagen då Mriya (AN225) får sätta ner hjulen här, men jag är tveksam att det nånsin händer då flygplatsen vid den förfrågan som en gång inkom valde att tacka nej då man var osäker på bärigheten på rwy & twy :D

Så enligt dig har alla politiska möten, i hela historien, i hela världen, varit betydelselösa?

Politiker har aldrig skapat världsfred. Det har aldrig, vid en enskild tidpunkt varit fred i samtliga länder på jorden (i modern historia).

Världshunger har förvisso minskat, drastiskt, men det är långt kvar tills den utrotas.

Sjukdomar har inte utrotats, speciellt inte av politiker, och särskilt inte vid ett enskilt möte. Det stämmer att det finns enskilda länder där politiker valt att satsa på forskning, där sedan resultatet använts av andra länder.

Allting är relativt, detta var ett "relativt" betydelselöst möte i världshistorien, mer en artighetsvisit av Obama på vägen till ett betydligt viktigare möte (G20 i S:t Petersburg). Men det var ett stort möte för Sverige och Norden.....

Det stora dilemmat för politiker är ju att såvida man inte inför en diktatur så är man fortfarande beroende av att få stöd för allting man vill driva igenom. Hur väl man än vill så kan onda / negativa / destruktiva krafter alltid sabotera det man vill åstadkomma. Därutöver har man numera gemene man på internet och en armé journalister som granskar varje steg man tar. Det är inget avundsvärt jobb tyvärr.