Det finns en poäng i att låta företaget stå för tex mobiltelefoni, men det kan bli en dyrköpt förmån om man inte ser till att följa reglerna. Just mobiltelefoni är tex helt okej, om man har fastpris-abonnemang.

Det här med att ta aktieutdelning istället för lön, det är en sanning med modifikation att det alltid är förmånligt. Tänker man på att lön är pensionsgrundande, underlag för sjukersättning, VAB etc och jämför med att ta aktieutdelning, kan det tom bli en riktigt, riktigt dålig affär.

Vad man däremot ska akta sig för är att i onödan betala ut lön så att man hamnar över brytgränsen för statlig skatt (cirka 32k i månaden).

Meddelande raderat

Jag tror verkligen inte på att betala ut semesterersättning på det sättet för heltidsanställd personal. Det blir dessutom helt fel.

Du ska inte få 12 månadslöner + 12% OCH 5 veckors ledighet. Poängen är att 12% av bruttolönen är semesterersättning - det ska betalas ut ISTÄLLET för lön vid semester. Skaffa ett löneprogram så är det inga problem att få till det där heller.

För timanställda kan semesterersättningen vara inräknad i timlönen eller betalas ut kontant i någon form - men det här är väl heltidsanställda? Följ praxis och slipp problem.

Meddelande raderat

Det ar lite sa vi har resonerat ocksa. Att oftast tar man inte fyra veckor i ett och samma svep utan man delar upp sina 25 dagar over ett ar. Skulle nu alla tre anstallda ta fyra veckor direkt sa skulle hela verksamheten stanna upp sa darfor far vi forsoka dela upp detta pa ett sa smidigt satt som mojligt.

Det ar sa vi kommer att arbeta. Forsta halvaret kommer vi att lagga musklerna pa den sajt som idag inbringar mest i pengar, att oka den nuvarande omsattningen och lonsamheten. Vi har fasta scheman redan nu och det ar arbete Mandag-Fredag mellan 08.00-16.00 som galler och en timmes lunch 12.00-13.00.

Under tiden man arbetar sa skoter programmeraren sitt och designer skoter sitt. Varje morgon har vi ett mote dar vi tillsammans gar igenom vad vi ska vara fardiga med innan dagen ar slut och vem som ska gora vad.

Vi kommer att kontakta facket och bli medlem dar. Fragan ar bara vilket som ar bast for var del. Ar det kanske unionen som ar bast for oss eller vad skulle ni rekommendera?

Som arbetsgivare ska du möjligen vara med i en arbetsgivarorganisation. Almega är nog vettigt.

Och gör för tusan rätt med lönen. När folk har semester har de semester och det är då de ska få semesterersättning för när man har semester får man inte lön.

Det är inte svårare att göra rätt än att göra fel, men det blir väldigt mycket enklare på sikt.

383 000:- är brytgränsen för statlig skatt, så det ger 31916:- i månaden. (http://www.skatteverket.se/privat/sv...tatlig%20skatt)

Är man ung och har ungdomsarbetsgivaravgift är det nog så att man förlorar på att ta aktieutdelning istället för lön, så länge man håller sig undan för statlig skatt.

Men det gör ju ingenting, efterman man får lov att spara utrymmet för aktieutdelning till kommande år.

Sen är det som jag skrev tråkigt när sjuklön, ersättning för föräldraledighet osv baseras på en "lägsta möjliga lön". Kan också vara problem att få tex bostadslån.

Har suttit under dagen och raknat pa ett "ungefar" pa inkomster och utgifter och jag vill att ni sager till om jag har raknat ratt.


Omsattning per manad 210.000
- Serveravgift 3.200:-/manaden.
- Lan 50.000:-/manaden
- Lokalhyra 5.000:-/manaden
- Bredband 300:-/manaden
- Forsakringar 1000:-/manaden
- Telefon 1.000:-/manaden
- Loner 116.280:-/manaden
= 177.500:-

177.500 (resultat av intakter minus utgifter) – 116.280 (lonekostnader) = Kvar varje manad 61.220:- efter att lonerna ar betalda.

79.000:- (bruttloner) x 1.12 (semesterersattning) x 1,3142 (sociala avgifter) = 116.280:-

a) Veckoarbetstid
En arbetstid mellan08:00-16:00 med lunch mellan 12:00-13:00 innebär en arbetsdag på 7 timmar!!! Det betyder en veckoarbetstid på 5*7 timmar dvs 35 arbetstimmar. Normalt är att arbeta 8 timmar per dag och 40 timmar per vecka.

b) Årslönekostnad
När man räknar lönekostnader så räknar man så här: Månadslön 20 000 kr*12,2*1,5 = årslönekostnad dvs 366 000 kr. i Ditt fall med en sammanlagd bruttolön på 79000 kr*12,2*1,5 => 1 445 700 kr. Betalar man ut månadslön, dvs en konstant lön varje månad vilket de flesta löntagare har, så blir det på det sättet. samma lönebelopp betalas ut även under semesterveckorna (5 veckor betald semester, dvs 25 arbetsdagar), däremot kallar man det för semetsrelön under semestern, dag för dag.

På löneavin kan det se ut som:

Månadslön +22 000 kr
Avgår semesterdagar 15 á -1000 kr: -15 000 kr
Semesterlön 15 á +1000 kr: +15 000 kr
Bruttolön: =22 000 kr
Avdragen skatt (tabell 32 kolumn 1): -5 055 kr
(http://www.skatteverket.se/download/...katt_30_32.pdf )
Nettolön att utbetala: = 16945 kr

Prelskatt att betala till skatteverket 5055 kr
Arbetsgivaravgifter (31,42% av 22 000 kr): 6912 kr
Övriga lönebikostnader (tjänstepension m.m. ca 18,58%): 4088 kr

Totala löne och lönebikostnader 33 000 kr för en anställd med en månadslön på 22 000 kr. Sen tillkommer en del semesterlöneskuld (det är därför man räknar månadslönen * 12,2 och inte * 12,0). Så om man räknar det totalt på årsbasis så blir lönekostnaden 22000*12,2*1,5 => 402 600 kr.

Dvs om bruttolönen är 79 000 kr så blir det 79000*12,2*1,5 => 1 445 700 kr eller en genomsnittlig månadskostnad på 120 475 kr.

Semesterlön
Om den anställde har månadslön så utgår ingen "semesterersättning" alls. Löneutbetalningen under semesterdagarna är samma som vanligt med månaden efter så redovisas det att man tagit ut "semesterlön" i stället.

Semesterersättning för kortare anställning
Om det totala arbetstiden under ett år uppgår till högst 60 dagar så kan man förutsätta att semesterersättningen ingår i lönen, om personen är säsongsarbetare exempelvis. De flesta arbetsgivare särredovisar 12% av bruttolönen som semesterersättning när det gäller kortare anställningar. För att undvika missförstånd och tvister. Arbetstagaren har laglig rätt till 12% semesterersättning om det är en kortare anställning och ej månadslön.

Semesterlönetillägg
Varför räknar jag månadslönen*12,2 och inte 12,0 ? Jo det är det s.k. semesterlönetillägget som motsvarar 0,8% av månadslönen för varje uttagen semesterdag. I det här fallet med en månadslön på 20 000 kr skulle det mao bli 160 kr/semesterdag eller 160*25 => 4000 kr. Om vi kontrollräknar så blir det 20000*12,2 => 244000 kr och 20000kr*12 => 240000, dvs en skillnad på 4000 kr. Detta semesterlönetillägg brukar betalas ut med januarilönen året efter man tagit ut sin semester.

Ej uttagen semester
ref: http://www.unionen.se/Templates/Page____29990.aspx
Arbetstagaren får en ersättning även för betalda semesterdagar som inte kunnat tas ut under året. Jag minns inte beloppet, men det är högre än de 0,8% man får för uttagna semesterdagar. Enligt Unioen så är det 5,4% per semesterdag*månadslönen, när man slutar sin anställning.

c) Årsarbetstid
En vanlig anställd jobbar ca 44 veckor per år (52 veckor minus 2 veckor för helgdagar - 5 veckor för semester (somliga har 6 veckor eller mer)) dvs 1760-1800 arbetstimmar som du ska betala lön för. Men de är bara produktiva under ca 1200 av dessa timmar. Resten går åt till möten, dötid, utbildning, internadministration m.m. dvs ca 560-600 timmar per år.

Årsarbetstiden kan skilja mellan olika kollektivavtalsområden mellan 1575 -1800 timmar per år. Finns många varianter på detta, ingen jag direkt känner till har dock mer än 1800 timmar som ordinarie arbetstid per år.

d) Självkostnad, debiterbar tid och timtaxa
(Även om detta inte diskuterades av TS)
För en anställd som har en månadslön på 22 000 kr blir den genonsnittliga arbetskostnaden per timme 402 600 kr/1760 timmar dvs 228,75 kr/tim. MEN när du ska räkna ut hur mycket denne kostar per produktiv arbetstimme så blir det 402600 kr / 1200 timmar dvs 335,50 kr, det är dessa 1200 timmar man brukar kalla debiterbar tid.

Utöver det så har du övriga fasta kostnader med ca 125-150 kr per debiterbar timme. Dvs du har en självkostnad på 485,50 kr per debiterbar timme. Då har företaget inte tjänat en enda krona utan bara fått kostnadstäckning.

Ska företaget tjäna pengar måste man MINST dividera 485,50 kr med 0,7 dvs 693,57 kr/tim (ca 700 kr/tim), det bör vara det minsta ´man debiterar en kund för den anställdes tid. Givetvis ska man försöka få bättre betalt än så...

e) Sammanfallande Intjänandeår och Semesterår
ref: http://www.bemanningsforetagen.se/we...rratten_9.aspx

Men Conny du har glömt semesterersättningen under punkt b.

När du har semester får man 100,8% av månadslönen per dag om jag minns rätt.
Det hela diskuterades nyligen i http://www.wn.se/t1045394.html