Det tror jag inte. Det förutsätter att alla brottslingar är för evigt förtappade och aldrig kan tänkas tillföra något bra till samhället och att de inte gjorde det när brottet begicks. De allra flesta som döms för något brott över huvud taget i Sverige är i regel mycket skötsamma individer som har abreten, betalar skatt och sköter sig i allt väsentligt (minus ett enstaka brott) mycket väl.

De har faktiskt undersökt detta med ekonomin för dödsstraff i USA och det är mycket dyrare att ha dödstraff än att ha livstids fängelse.

Detta beror på att vid dödstarff är det mycket mer överklaganden och belastning på rättsapparaten, det var nyligen en delstat som svakaffade dödstraffet mest pga de ekonomiska skälen. Det kostar flera miljoner dollar mer per dödsdömd än per livstidsfånge.

Dessutom har man med DNA-tekniken bevisat att oroväckande många av de dödsdömda faktiskt var helt oskyldiga. Det går ju liksom inte att backa ett felaktigt beslut om dödstraff när det väl är verkställt, så att säga. En dömd livstidsfånge som man senare upptäcker är helt oskyldig är det "bara" att öppna dörren och släppa ut med en påse pengar som plåster på såren att vi tog i från honom 17 år av hans liv, det har hänt i Irland och i Sverige har det hänt att några suttit upp till 6-8 år i finkan som senare visade sig vara heltt oskyldiga.

Ja rättsapparaten är full av fel och brister, så det är viktigt att det finns en granskning och en human kriminalvård.

Yrkeskrimniella har ofta varit utsatta för grova kränkningar i unga år och detta har präglat deras uppväxt och syn på samhället, kriminalvården ska inte förstärka deras uppfattning utan knäcka den och bygga upp en ny sundare samhällssyn och sjärvförtroende.

När jag gick på Universitetet så träffade jag en student som suttit i finkan för knarklangning och en del andra våldsbrott som misshandel. Jag kunden under hela tiden på Universitetet inte se ett spår av hans forna jag. Men han berättade själv och han är en otroligt hederlig snubbe som man kunden låna ut pengar till och veta att man får tillbaks dem, han var hjälpsam och trevlig, men han hade en viss bitterhet till kriminalvården då de försökte tvinga honom att umgås mer med de andra intagna. Han sa att han aldrig känt sig utanför som när han satt i fängelse, han hade inget gemensamt med de övriga mördarna och prykopaterna så han ville inte umgås med dem. Men tvingades av kriminalvårdens personal. Det är ju helt fel metod och direkt kontraproduktivt i kriminalvårdande syfte.

Hans problem tror jag bestod i att han hade en total lojalitet med sina (då kriminella)vänner så när de hamnade i slagsmål så ställde han upp helt blint till 100% för att hjälpa dem, det var en starkt bidragande orsak till att han hamnade i finkan.

Man måste också tänka på att fångar kostar samhället mycket pengar, när de sitter inne. De kan då inte bidra med särskilt mycket förutom att stämpla nummerplåtar eller annat ganska meningslöst jobb.

Det är betydligt mer produktivt att de frå jobba med något de kan fortsätta med när de kommer ut ur kriminalvårdens försorg. Och det måste vara individanpassat, man ska inte straffa människor med jobb som de inte trivs med, utan se till deras individuella förutsättningar och behov.

Jag tycker man ska hjälpa de intagna så ingen går ut genom portarna utan att ha ett permanent jobb och en permanent anständig bostad, samt minst ett 20-tal nya kompisar som inte har en kriminell bakgrund (kanske kombinerat med besöksförbud för kriminella att ta kontakt med frigivna), och att de har brutit totalt med det gamla kriminella gänget. Det är ingen garanti för framgång, men det är en förutsättning.

Det finns flera argument mot dösstraff. Det finns få studier som visar att dödsstraff överhuvudtaget skulle minska brottsligheten. Det har alltså ingen eller liten preventiv effekt.

Ett mer ideologiskt argument är att det inte går att kalla tillbaka straffet om personen ifråga blivit oskyldigt dömd.

Dödsstraff kan alltså bara syfta till två saker:
* Minska kostnaden (ett argument som Conny alltså menar är tvivelaktigt)
* Stilla människors hämndbegär (en helt förkastlig hållning i mitt tycke, särskilt med tanke på risken att döma fel)

Så brottslingen som kommer ut från fängelset räknas inte som arbetslös då han inte får något jobb? Oavsett om han går arbetslös eller "tar" jobbet från någon annan så är ju fortfarande en av dem arbetslösa. Jag tror du är inne på något slags vi-och-dom-tänk här, liknande det som ofta förs mellan svenskar resp. invandrare.

Det går inte heller att ge tillbaka de 10 år en oskyldig hann sitta av i fängelse. Man kan släppa honom fri och kompensera ekonomiskt, men man kan inte heller göra det straffet ogjort.

---

För mig skulle det enda bra med dödsstraff vara att man får bort en person som vi inte vill ha i vårat samhälle. En person som gör mycket mer skada än nytta. Genom att avrätta honom försäkrar man sig om att han inte begår nya grova brott.

Det borde finnas en ekonomisk vinning (men moralisk förlust för vissa) i att avrätta en person istället för att sätta honom på livstid. Samma rättegångsförfarande (ingen ökad kostnad), ingen förvaring i fängelse (minskad kostnad). Sedan behöver inte själva avrättningen vara av femstjärnig klass. Den väl beprövade ryska varianten kostar bara en kula samt lön till bödeln, städerskan och de som kör iväg med kroppen och begraver den i något dike. Varför ska vi komplicera saker så? :)

Jag är mot dödsstraff, men något som är positivt med det är ju att det är väldigt få av de som fått sitt dödsstraff exekverat som blir återfallsförbrytare.

Livstidsstraff ansågs förr i tiden vara mer avskräckande än ett dödsstraff. Lidandet och ångesten för den dömde blir ju mer utdraget i tid med ett livstidsstraff. Samtidigt kan heller inte anhöriga på samma sätt gå vidare i livet. Vilket kan används som ett sätt för en totalitär stat att hålla folk i schack om den dömde fortfarande lever.
Sedan fanns det andra argument mot dödsstraff för mindre brott förr. Och det vara att folk kanske skulle dra sig för att anmäla tjänare som stal för de tyckte att en avrättning var för grovt straff. Så de fick sparken och kunde stjäla hos nästa arbetsgivare istället.

Nackdelen är som så många har påpekat risken att en oskyldig avrättas.
Med ett dödsstraff i Sverige hade med stor sannolikhet Thomas Quick blivit avrättad för det första mordet han blev fälld för, som han nu är frikänd ifrån.
Och det är väl den största invändningen mot dödsstraff ur min synvinkel, risken att en oskyldig döms.
Vissa som exempelvis Englas-mördare borde få sitta på riktig livstid inte den fjollvarianten vi har i Sverige nu.

Ja, Quick är säkert oskyldig...

OnTopic: håller nog med Conny och övriga. Tror inte vi vinner något alls på dödsstraff.

Sedan ett litet påpekande om kostnaden för dödsstraff. USA har en annan rättsordning än Sverige när det gäller överklaganden. Så får vår del skulle dödstraff innebära en kostnadsbesparing mot ett livstidsstraff.

Vi har ju dock skuldsanering i Sverige så...
Jag säger inte att det är bra, och uppmuntrar verkligen inte någon till det, men tanken är endå lite läskig.