Ursäkta att jag säger det men det är ju lite löjligt.
Du menar att ett barn inte får köpa godis i en affär utan att kioskägaren försäkrat sig om försäldrarnas tillstånd...

Känns som att du får den relevanta diskussionen på fel spår enligt min mening...


Det måste ju bero på hur man marknadsför det man säljer. Dvs att det inte sker med vilseledning.

Något jag önskar är möjligheten att stoppa ett betalsamtal. Dvs att jag som tjänsteleverantör kan avgöra om kunden FÅR betala eller ej. Detta är möjligt med premium SMS. Dvs jag kan neka en betalning och därmed sätta ett tak på vad ett konto får spendera. Denna möjlighet finns inte med betalning via betalnummer. Själva betalninger sker hos Telia INNAN man själv kan kontrollera/påverka betalningen.

En fråga, går PLUS på SVT?

Japp. www.svt.se/plus

Notera att jag inte uttrycker någon åsikt, jag tolkar bara lagen.

I teorin så har inte barn möjlighet att ingå några avtal. Köper en unge på 5 bast ett tuggummi i en butik och föräldrarna blir förbannade så kan de gå dit och kräva tillbaka pengarna, med stöd i lagen.

Skriver just nu en uppsats som behandlar marknadsföring och försäljning riktad till barn så jag känner mig hyfsat påläst, men om någon kan visa att jag har fel så lyssnar jag såklart :)

Om alla vet att PLUS går på SVT så bör ju denna diskussion dö ut :-)


När inte detta fungerar, så är det ett tecken på att du måste ta hjälp av en mer avancerad metod, slå på SVT så somnar du med 100% garanti inom 5 minuter.

Känns mer relevant att diskutera verkligheten än någon teori som inte gäller på riktigt... ;-)

Ztream har rätt.

Så är lagen, barn får inte köpa saker utan att föräldrarna ger sin tillåtelse.
Ett köp är att ingå i ett avtal.

Och tur är väl det.

Jo, det är klart, men i fallet som nämns så vill ju föräldrarna häva avtalet med hjälp av lagen.

Enligt lagen så är det ju då solklart ?! Det är bara att stämma dom och få tillbaka pengarna och Habbo (och många andra) kan lika gärna lägga ner direkt...

SÅ långt drev inte ens SVT det hela...

Men kom igen nu - i VERKLIGHETEN kan ju barn köpa saker utan att man kan kräva tillbaka pengarna.
Kan inte någon av er testa att gå till ICA och kräva pengarna tillbaka för en godispåse som era barn har köpt (och ätit upp). Det vore kul ;-)

Huvudregeln är precis som tidigare nämnts att underåriga ej kan ingå bindande avtal. Ett undantag till huvudregeln är att förmyndaren ger tillåtelse för den underårige att ingå avtal (om exv. köp). I praxis har det dock visats att något uttryckligt samtyckte inte behövs utan det räcker med att "förmyndaren gjort det möjligt för den omyndige att uppträda så att det ser ut som om han har tillåtelse" (Malmström, Civilrätt, s 61). Det skulle alltså sannolikt inte fungera att springa ner till kiosken där ens 14-årige son handlat en chipspåse och begära pengarna tillbaka sedan han ätit upp chipspåsen.

Om det i enlighet med huvudregeln (inga undantag tillämpliga) skulle vara så att handlingen ej blir gällande och 9 kap. 7 § föräldrabalken tillämplig finns tre situationer:

a) Den underårige har ej vilselett motparten. I det fallet ska prestationerna gå åter men den underårige behöver endast utge ersättning i den mån det "han mottagit använts till skäligt underhåll eller eljest finnes hava för honom medfört nytta" (1 st.). Exempel: Kalle, 13 år, har fått en cykel i julklapp. Han tröttnar på den och säljer den till Lennart (45 år) för 4000 kronor. För pengarna krökar han upp 2000 kronor och för resterande 2000 kronor köper han skolböcker. Kalles mor får nys om vad som skett och begär att köpet skall gå åter med stöd av bestämmelserna i föräldrabalken. Lennart får då lämna tillbaka cykeln och Kalle får lämna tillbaka 2000 kronor (2000 kronor har varit honom till nytta, dvs skolböckerna).

b) Den underårige har vilselett parten men icke på ett brottsligt vis (det är i allmänhet inte olagligt att ljuga). Ersättning sker vanligtvis enligt det negativa kontraktsintresset så länge det är skäligt, dvs säljaren ska försättas i samma situation som om avtalet aldrig ingåtts.

c) Den underårige har vilselett parten på ett brottsligt vis. Ersättning sker vanligtvis enligt det positiva kontraktsintresset, dvs säljaren ska försättas i samma situation som om avtalet hade varit giltigt. (Ersättningen kan dock precis som annars vid underårigs vållande jämkas.)