Mamman har väl ansvar över sin dotter, inte leverantören.

Precis. Bara för att man är minderårig så är man väll inte laglös. Har inte satt mig i samma situation själv men är väldigt nyfiken på vad som händer nu. Måste mamman anmäla sin dotter för att inte själv behöva betala varan?

Varför kan hon inte bara returnera produkten till dig om de nu inte vill ha den? Då borde det hela vara löst för er bägge utan en massa tjafs?

Håller med ovanstående. Verkar vara det enklaste vägen att gå, både för dig och de som fått varan.

Det är inte min sak att visa eftersom jag inte förespråkar kreditförsäljning i distansavtal. Ge kunderna möjlighet att förskottsbetala så slipper du många risker.

När jag jobbat med konsultuppdrag så har jag haft en direkt personlig kontakt med kunden. Men jag har gått på nitar ändå. Man får helt enkelt räkna med vissa kundförluster (alldeles oavsett om det är kredit-, bedrägeri, transportskade- eller andra förluster). Dra lärdom, ta fram lagom åtgärder och ta kalkylerade risker.

Först vil jag säga att jag inte heller förespråkar kreditförsäljning. Här i USA skulle jag inte ens tänka tanken att erbjuda faktura mot privatkunder.
Trodde bara att du visste hur en ID-koll funkar på nätet i Sverige, eftersom du uppmanade alla att göra en sådan.

Om du har en kortbetalningsmöjlighet online så man måste ange CPV-kod och liknande, vissa banker har även onlinelösenord (tror SEB har det) så när jag handlar på distans måste jag ange kortets "lösenord", då betalar du i förskott och får en hyfsad "ID-koll" (inte helt 100 procent säker men något bättre i alla fall).

Jag tycker det är en styggelse att hela samhället är uppbyggt på att försäljning ska ske på kredit. Varför då egentligen? Det låser massor med kapital för företagen och exponerar företagen för helt onödiga risker.

Samtidigt så kan en privatpersons ekonomi förändras under kredittiden så risker som inte fanns vid köpet kan uppstå innan betalningen ska ske. Det är vanligt för personer som lever på marginalen.

Dessa personer kan vara helt utmärkta kunder om man bara låter bli att sälja på kredit till dem.

I princip ganska enkelt fall att lösa, (alla stora postorder företagen drabbas ständigt av detta problem) du går ner till din polisstation och gör en skriftlig polisanmälan på dottern som har gjort en urkundsförfalskning. Skicka en kopia till mamma och dotter samtidigt som du skickar in ärendet till kronofogen på mamman, mamman får inom en vecka brevet från kronofogden som hon måste besvara och hennes svar skickas till dig, (svarar hon inte blir det ett kronofogds indrivning av kronofogden.)
Skyller hon igen på dottern så medelar du dem båda att du kommer driva ärentet till tingsrätten på dottern för urkundsförfalskning. Även som mindrigårig är det straffbart och hon kan dömas till samhällstjänst m.m.

Det är lite kolera eller pest över problemet för mor och dotter, mamman hänvisar till dotter som har gjort det, men som föräldrar har vi ett ansvar som vi inte kan I en tingsrätt smita undan, utan blir betalningsskyldig.

(jag resarverar mig från att lagarna har ändras sedan jag flyttade från Sverige)

//Lennart

Nu var de ju försäljning mot faktura detta handlade om. Inte kort, vilket är en helt annan sak.

Det där var en utmärkt beskrivning hur man kommer hamna på tidningarnas löpsidor som årets mest oseriösa företag. Man riskerar dessutom att förlora många lönsamma kunder som tycker att leverantören beter sig som en buffel.

Dessutom är en person som inte är straffmyndig inte åtalbar. Men även personer som är mellan 14-17 år hanteras med silkeshandskar.