Med "vikt" menas "viktning" som relation mellan två olika ekonomiska värden. "Vikt" i detta sammanhang har inget med kilogram eller ton att göra utan med relativ storlek av belopp att göra.

Dvs om du har en vara som kostar 100 kr och en annan vara som kostar 300 kr samt en tredje vara som kostar 600 kr så är deras summa 1000 kr.

Varan som kostar 100 kr har "vikten" 100/1000 dvs 10% av helheten. Varan som kostar 300 kr har "vikten" 300/1000 dvs 30% av helheten och slutligen varan som kostar 600 kr har "vikten" 600/1000 dvs 60% av helheten.

När frakten beräknas så är det helt enkelt de olika varornas relativa storlek på beloppet som avses med "vikt". Detta begrepp med "vikt" eller "viktning" är vanligt inom ekonomi och statistik. Man pratar mycket om "viktade" genomsnitt. Börsindex är exempelvis ett vanligt begrepp som är "viktat" så att större företag påverkar börsindex mer än små företag.

Var det inte precis det jag skrev? Eller försöker du bara förtydliga något?

Jag tänkte lite i de här banorna (eftersom SKV är förtjusta i att krångla till livet).

Två varor (för att göra exemplet enkelt).

En kostar 1000 kronor, väger 20 kg. Moms: 6%
En kostar 3000 kronor, väger 1 kg. Moms: 25%

Fraktkostnad (baserad på vikt): 500:-

SKVs beräkning (ekonomiska värden):

Paket 1: 500:- * (3000 / 4000) = 375:- (6% moms)
Paket 2: 500:- * (1000 / 4000) = 125:- (25% moms)

Viktövning:

Paket 1: 500:- * (20 / 21) ≈ 476:- (6% moms)
Paket 2: 500:- * (1 / 21) ≈ 24:-(25% moms)

Och så kan volymen vara annorlunda. Ponera att SKV säger att den högsta momssatsen ska tas ut på det högsta värdet av ekonomisk fördelning, vikt eller volym. På så sätt ger beräkningen helt olika resultat baserat på förutsättningarna. Givetvis är detta inget verklighetsförankrat, bara en tankeövning.