Ang. misstankespåren så se mitt svar till Xamda.

EDIT: Och ang. vad du tycker så har jag som sagt inga invändningar. Du är i din fulla rätt att tycka vad du vill och jag kan hålla med dig om skillnaderna mellan lagrum och praxis. Med tanke på hur svajjiga åklagarna är i samma tolkningsfråga men gällande fildelning så kanske vi kommer att få se en ändring även här. Åt vilket håll lämnar jag osagt.

Men hörrudu.. Nu ska vi inte blanda ihop spårvagn och buss med tågtrafik för där gäller inte samma lagar eftersom tågtrafik lyder under tåglagen och där har man helt andra befogenheter än för buss och spårvagn.

Aj då, my bad :) Fick för mig att det var Veolias system eftersom kortmaskinerna byttes när de tog över trafiken (dock inte i Stockholm).

Jag hoppas det är järnvägslagen du syftar på och den ger tågpersonal rätt långtgående rättigheter; men det är som sagt inte applicerbart i spårvägsfallet.

Jag har inte läst tråden, men kontrollanterna anklagar resenären för bedrägligt beteende(den lindrigare versionen av bedrägeri) som har fängelse i upp till 6 mån på straffskalan. Om jag inte är felinformerad finns det domstolsutslag på att åka med utan att lösa biljett räknas som bedrägligt beteende. Därmed har de i strikt juridisk mening rätt att göra ett envarsgripande av de som de misstänker inte löst biljett på ett korrekt sätt.

Sedan är det ju såklart något helt annat vad man bör göra ur ett service- och/eller PR-perspektiv.

Skillnaden ligger väl i att kontrollanterna har rätt att få se biljett eller annat färdbevis om de legitimerar sig. Det har inte vem som helst.
De bör alltså kunna kontrollera om varje passagerare har löst en giltig biljett eller inte.

Exakt det jag menade :-) Kanske uttryckte mig lite felaktigt...

Det är korrekt att om man inte löst biljett, elleräter mat på restaurangen utan att betala för sig t.ex., så har man med stor sannolikhet gjort sig skyldig till bedrägligt beteende. Det viktiga nu var dock inte huruvida biljett lösts eller inte... Frågan var, som jag uppfattat det, om man kan använda sig av envarsgripande enbart på misstanken att någon begått ett brott. Svaret på den frågan är och har alltid varit, i svensk rätt, att det kan man inte. Den som griper måste själv ha sett och konstaterat brottet begås och eftersom endast misstanke föreligger när någon inte vill eller kan uppvisa biljett så faller möjligheten till envarsgripande. Kvar finns möjligheten till kontrollavgifter och avvisning. Kontrollavgifter faller också om vederbörande inte vill medverka och återstår gör avvisning.

Självklart är brottet pågående under resan. Du missar dock poängen i mitt resonemang. Envarsgripande få ske enbart på bar gärning och flyende fot. Att det går att misstänka brottet när någon inte vill/kan visa upp biljett gör inte att du sett brottet begås och därmed faller envarsgripandet... En polis däremot får agera på misstanken och därmed kan han gripa den misstänkte. Det kan inte du göra under dessa förutsättningar.

Märk väl att vi också diskuterade spårvägstrafiken i Göteborg (och i viss mån Stockholm) samt annan kollektivtrafik som inte faller under Järnvägslagens bestämmelser (men inte heller i dessa finns stöd för gripande utan endast omhändertagande av ordningsstörare eller de som äventyrar säkerheten).

Hela resonemanget kring "har dom rätten på sin sida eller inte" är totalt oväsentligt. Man behandlar inte en annan människa på det där sättet, även om man skulle ha rätt att göra det.

Det finns en stor skillnad mellan "har rätt att göra" och "bör göra".

Att individer, i det här fallet väktarna, inte förstår skillnaden mellan "har rätt att göra" och "bör göra" är tyvärr ganska vanligt. Det är vanligt eftersom offren inte har möjlighet att ställa individerna till svars.

I samhällsdelar som styrs av myndighetsutövande eller monopol (t.ex. lokaltrafik) behandlas individen som skräp. Det finns inga incitament för något annat. I och med att alla har kameramobiler och filmar övergreppen blir detta mycket tydligt.

Det jag vill se i nästa övergreppsfilm är att filmaren frågar väktaren vad han heter och zoomar in på hans ansikte. Om väktaren efteråt har svårt att motivera sitt agerande (när 10000 människor skriver på hans frus facebookwall) kanske han inte skulle ha agerat på det sättet i tunnelbanevagnen.

Efter en sådan kampanj kommer väktare inse skillnaden mellan "har rätt att göra" och "bör göra".

Jovisst, med en liten gullig internetmobbningskampanj blir ju världen genast en bättre plats... Det är betydligt värre än det kontrollanterna gör i filmen skulle jag vilja påstå.

Vad de har rätt att göra är i högsta grad relevant.