Och även självmordsbombare går och spränger sig själva av sin hjärntvättning. Sedan kan man inte riktigt jämföra det som rent krig mellan länder.

Är det rent krig mellan länder kan man bomba hela landet rakt av med, och sätta in soldater på rätt plats direkt.

Mycket svårare jaga mindre grupp Talibaner i väldigt stor bergyta i grottor :P

Jag tror faktiskt inte så stor del av befolkningen tycker om Sverige så mycket så dom skulle offra sitt egna liv för det.

Och krig handlar ju att gå runt o skjuta och bomba varandra, så finns ju en gräns vad som är värt att offra eller inte.

Tror du Sverige kommer bli ett bättre land efter om någon miljon har dött och hela landet är sönderbombad och inget finns kvar? Än lämna över styret av landet utan någon skada och sönderbombning?

Öööh, vad dillar du om? Förstår jag dig rätt när du säger att de 61% som vill öka anslagen till försvaret inte är intresserade av att delta själva? Var får du detta ifrån?

Är ju det som är problemet, folk vill ofta saker men inte betala för det eller delta själva.

Hur många skulle idag offra sina liv om risken att dö kan vara över 50%, väldig liten del om det inte rör sin egen familj eller sina egna barn.

Men aktivt ställa sig i en front linje är helt annan sak.

Den här tråden får mig att minnas ett gammalt citat som satt på väggen där jag gjorde lumpen. :)

"Den som undandrager sig att fullgöra värnplikten och endast vill njuta fosterlandets gåfvor utan att gälda dess kraf, han är ovärdig att nämnas bland fria svenska män. Att svika konung och fosterland har aldrig varit svenskmannased."

Jag trodde aldrig jag skulle säga det och det tar verkligen emot men för en gångs skull håller jag med Patrik :) Även om jag inte skulle uttrycka mig på det viset.

Om du tror att alla dessa 61% är intresserade av att delta i ett krig så är det nog du som är vilsen :) Åtminstone hoppas jag innerligt det.

När det blir orostider brukar av tradition svenskarna dra på sig grötrocken och ställa upp vårt land, det skulle jag också göra.

Alla kan bidra med något, även om jag nu har passerat krigsplaceringsåldern (som är max 47 år för värnpliktiga). Men jag kan alltid vakta en bunker med förnödenheter eller springa ärenden på ett kontor, alternativt leda en gerillatrupp.

Fast väldigt stor skillnad vara en kontorsråtta än stå i frontlinje. Sedan är du ju gammal, jag tror inte dagens ungdomar har samma syn.

Så inom 10-20 års period när yngre generationen tagit över helt så lär nog synen vara annorlunda.

Sedan ett krig kommer inte över en dag normalt, jag hade aldrig riskerat mitt liv för ett land. För vet att det finns mycket bättre länder bo som hade uppfyllt mina krav.

Att offra något med väldigt stor risk och att inte kunna vinna något bättre anser jag inte är bra.

Källa: https://lagen.nu/1994:1809

Så du behöver inte vara orolig över att du kommer stå själv i skogen när skymningsläge råder. Eftersom du verkar tycka om att använda citat för att föra fram din åsikt så har jag ett för dig. "Si vis pacem para bellum"

Det är tragiskt att så många män (framför allt) fortfarande har den inställningen.