[Titusbramble]

Det är det jag menar. Namnet på domänen är ett allmänt vedertaget namn för produkten som jag kan med största sannolikhet säga att de inte äger, även om de producerar en kopia.

[coredev]

Ett relevant exempel kan vara forum, det finns gott om forum som t.ex. heter "VARUMÄRKETforum.TLD". Inga problem med det.

Frågan du kanske borde ställa dig är "vad skall jag ha domänen till?". Handlar det i slutändan om att tjäna pengar så närmar vi oss mycket snabbt "ond tro".

[Advocacy]

Ursprungligen postat av Titusbramble

Det är det jag menar. Namnet på domänen är ett allmänt vedertaget namn för produkten som jag kan med största sannolikhet säga att de inte äger, även om de producerar en kopia.

jag förstår inte logiken? bara för att vi i folkmun säger rollerblades, så kan inte ett annat företag gå in och kalla sina rullskridskor för rollerblades.

Hur kan de producera en kopia om de själva äger namnet?

[col]

Ursprungligen postat av Advocacy

jag förstår inte logiken? bara för att vi i folkmun säger rollerblades, så kan inte ett annat företag gå in och kalla sina rullskridskor för rollerblades.

Hur kan de producera en kopia om de själva äger namnet?

Vissa varumärken, som exempelvis rollerblades och jeep, är degenererade.
http://sv.wikipedia.org/wiki/Varum%C3%A4rkesord

Eller ja, just dom exemplen jag skrev är väl kanske inte solklara (enligt wikipedia), men det finns exempel som klorin och parkett.

[Advocacy]

ah ok, där ser man. det visste jag ej, då ska jag vara tyst.

[Anders Larsson]

Ursprungligen postat av Advocacy

ah ok, där ser man. det visste jag ej, då ska jag vara tyst.

Inte ska du vara tyst

[Anders Larsson]

Först ska man ta hänsyn till att det aldrig är helt givet utfall när det gäller juridiska frågor.

När det gäller varumärken finns det ett antal olika klasser som de kan registreras inom. Skyddet gäller bara inom dessa klasser, därför kan ett registrerat varumärke vara både en matprodukt och en stålprodukt. Därav att en varumärkesregistrering inte ger någon ensamrätt.

Varumärken som förlorar sin unikitet, tex Bankomat, som används som ett generellt ord i Sverige för uttagsautomat, förlorar sin varumärkesstatus.

Även utan registrering har man ett visst varumärkesskydd genom inarbetning.

[col]

Ursprungligen postat av Anders Larsson

Först ska man ta hänsyn till att det aldrig är helt givet utfall när det gäller juridiska frågor.

När det gäller varumärken finns det ett antal olika klasser som de kan registreras inom. Skyddet gäller bara inom dessa klasser, därför kan ett registrerat varumärke vara både en matprodukt och en stålprodukt. Därav att en varumärkesregistrering inte ger någon ensamrätt.

Varumärken som förlorar sin unikitet, tex Bankomat, som används som ett generellt ord i Sverige för uttagsautomat, förlorar sin varumärkesstatus.

Även utan registrering har man ett visst varumärkesskydd genom inarbetning.

Bra sammanfattat! Värt att notera är att varumärkesskydd genom inarbetning kan vara svårare att styrka.

Ett varumärke anses vara inarbetat om det har använts i sådan omfattning att det här i landet inom en betydande del av den krets som det riktar sig till har blivit känt som en beteckning för de varor eller tjänster som det används för. En ensamrätt som grundar sig enbart på inarbetning gäller bara inom det område där varumärket är inarbetat.
Källa: http://regeringen.se/sb/d/1910/a/12260

[tartareandesire]

Ursprungligen postat av col

Bra sammanfattat! Värt att notera är att varumärkesskydd genom inarbetning kan vara svårare att styrka.

Det går väl aldrig att "styrka"? Är väl bara en ren bedömningsfråga och det krävs nog mer eller mindre att det är välkänt för de flesta?

[Gigena]

Ursprungligen postat av tartareandesire

Det går väl aldrig att "styrka"? Är väl bara en ren bedömningsfråga och det krävs nog mer eller mindre att det är välkänt för de flesta?

Det krävs att en betydande del av omsättningskretsen känner till varumärket för att det ska anse vara inarbetat. Omsättningskretsen kan i sin tur delas in i olika grupper, t ex bransch och potentiella kunder. Det är "enklast" att bevisa att varumärket är inarbetat inom branschen genom att beställa en marknadsundersökning av Stockholms handelskammares varumärkesnämnd.

Enligt praxis krävs att åtminstone 1/3 av omsättningskretsen känner till varumärket för att det ska anses vara inarbetat. Problem uppstår om en del uppfattar varumärket som en generisk beteckning. Då krävs i regel att fler uppfattar ordmärket som ett varumärke än en generisk beteckning för att det ska anses vara inarbetat.